Olämpligt att stödja viss del av byggsektorn

Den 13 augusti förra året antog kommunfullmäktige i Växjö en träbyggnadsstrategi kallad Växjö den moderna trästaden. I ett 12-sidigt dokument presenterar Växjö kommun sin nya träbyggnadsstrategi. För att underlätta utvecklingen av träbyggnation behöver kommunen skapa lab-miljöer, det vill säga områden där hela eller delar av marken vigs åt träbyggande, står det bland annat.

Men ska politiker underlätta utvecklingen av ett visst byggmaterial på en konkurrensutsatt marknad med storskaliga lab-försök på skattebetalarnas bekostnad?

När regeringen beslutade om en träbyggnadsstrategi 2002 reagerade Konkurrensverket och Statskontoret såväl som Kommerskollegium. De ansåg att det var olämpligt att på detta sätt stödja en viss del inom byggsektorn. Det finns ingen ursäkt att träbyggnadsstrategin fortsätter i kommunal regi som i Växjö.

I Växjö kommuns dokument om träbyggnadsstrategin står att med livscykelperspektiv visar forskningen att en byggnad med trästomme har lägre primärenergianvändning och lägre koldioxidbalans än ett motsvarande hus uppfört i traditionellt byggmaterial. Den forskning som det hänvisas till kommer från Leif Gustavsson på Linnéuniversitetet. Modellen som Gustavsson använder gör bland annatatt ju kortare livslängd trähusen har, t.ex. 1 år istället för 50 år, desto klimatvänligare blir träalternativet. Sunt förnuft talar om motsatsen. Hållbart byggande handlar om långsiktighet och robusthet, inte på slit och släng mentalitet.

Tyvärr är sanningen den att det idag inte går att säga att ett material är bättre än något annat. De flesta livscykelanalyser bedömer trä, betong och stål som likvärdiga. Det framgår bland annat av två oberoende rapporter som tagits fram av regeringen, dels en studie vid Institutionen för miljösystem på Chalmers, dels en rapport från IVL, Svenska miljöinstitutet.

Istället för att se till en byggnads hela livslängd jämförs i många fall bara koldioxidutsläpp i produktionsfasen. Det är en fråga som cementindustrin arbetar intensivt med tills nu har utsläppen reducerats med upp till 20 procent och arbetet fortsätter med att sänka utsläppen ytterligare genom den nollvision som antagits. På samma sätt som skogen tar också befintliga betongkonstruktioner upp koldioxid. Forskning visar att det handlar om ca 300 000 ton koldioxid per år. Eftersom betong är ett tungt material finns stora möjligheter till energieffektivisering och låg energiförbrukning under en byggnads driftsfas vilket är viktigt ur hållbarhetssynpunkt. Betong är ett robust och långsiktigt hållbart material med lång livslängd och litet drift och underhållsbehov. Betong brinner inte, möglar inte och kan återvinnas till 100 %.

I en träkonstruktion ska klimatskalet förlita sig på att 0,2 mm plastfolie tillsammans med fogskum och tejp ska behålla sin tätande funktion under byggnadens hela livslängd. Det ska jämföras med en naturligt tät betongkonstruktion. Vi står inför klimatförändringar som kan komma att förändra de byggnadsfysiska egenskaperna och beständigheten hos klimatskalen. Det är då extra viktigt att använda robusta material och byggmetoder som ger täta och fukttåliga hus som behåller den egenskapen över lång tid.

Menar Växjös politiker allvar med att vilja arbeta för ett mer hållbart byggande är inte vägen för att nå det att favorisera ett enskilt byggmaterial framför andra. Det är istället att skapa förutsättningar och ställa krav på livscykelperspektiv med fokus på robusthet och långsiktig hållbarhet.

Malin Löfsjögård

VD Svensk Betong