Sverige har faktiskt råd med bra välfärd

Riksdagsval, kommunval, landstingsval och regionval är avslutade. Nu ska nya politiker och nya majoriteter styra såväl lokalt, regionalt som i Sveriges riksdag.

Hur skolan, vården och omsorgen styrs och finansieras är en fråga som är lika angelägen i Växjö, Älmhult, Ljungby, Markaryd, Lessebo, Uppvidinge, Alvesta, Tingsryd och Landstinget Kronoberg som det är i riksdagen.

Vårt viktigaste medskick från fackförbundet Kommunal till er politiker­ som nu är valda för att styra i fyra år, är att välfärdsfrågorna, jämte jobben­ och ekonomin var väljarnas viktigaste frågor. Nu är det viktigt att ni vågar vara långsiktiga­ och bygger en gemensamt finansierad skola, vård och omsorg som ger ökad trygghet och utveckling för alla som bor i Sverige. ­­Det är fullt möjligt att klara med en gemensamt finansierad välfärd. Det har Sverige råd med.

Kommunal är väl medvetna om de gigantiska ut­maningar som ligger framför oss; resurserna är knappa, efterfrågan på vård, omsorg och skola ökar, samtidigt som rekryteringsbehoven är enorma­ de närmsta åren. Men utmaningarna är inte oöverstigliga.

En förutsättning för att kommuner och landsting ska kunna bedriva vård och omsorg är att det finns ekonomiska resurser, helt enkelt pengar. Och bortser man från debatten om vinster i välfärden, har två ekonomiska­ frågor dominerat välfärdsdebatten­ de senaste åren. Dels har det handlat om hur vi kan klara välfärden då vi får en allt större grupp som blir äldre, och dels har det handlat om huruvida resurserna till välfärden har ökat eller minskat.

Den första frågan har handlat om det man kallar den demografiska utvecklingen, det vill säga att andelen äldre i förhållande till den arbetande befolkningen blir allt fler.

Under senare år har det funnits de som enträget framfört att vi inte kommer att klara en gemensamt skattefinansierad välfärd på grund av ­detta. Bakom denna debatt har det naturligtvis funnits­ en oro för hur vi ska ha råd med framför?allt omsorgen­ om våra äldre, men det har också funnits intressen som velat ge en skrämselbild av att då allt fler blir äldre klarar vi inte en gemensam skatte­finansiering av välfärden. Deras lösning är att släppa in mer privat finansiering via högre avgifter och fler privata försäkringar.

Det har dock gjorts ett antal undersökningar kring detta och de flesta har kommit fram till att den utmaningen vi ser framför oss, då allt fler blir äldre, är hanterlig. Den undersökning som Kommunal gjort i rapporten Välj välfärden?–?vi har råd! visar att fram till år 2050 handlar det om en ökning av resurserna som motsvarar en ökning av kommunalskatten med cirka tre procentenheter. Det är en mycket hanterlig ökning på 35 års sikt.

Det finns faktiskt en rätt bred samstämmighet kring detta med att den ökande andelen äldre inte är utmaningen. Det visar såväl Kommunals rapport som rapporter från Sveriges Kommuner och Landsting och Konjunkturinstitutet. I?stället har man nu börjat varna för att vi medborgare kommer att ställa så höga ­kvalitetskrav att pengarna­ inte kommer att räcka till. Det är givetvis möjligt, och kanske rent av troligt, att vi kommer att ställa högre krav på välfärden i fram­tiden, men att tro att vi som medborgare inte är beredd att betala för en ökad kvalitet med högre skatter är feltänkt.

Den andra frågan är om resurserna till välfärden minskat eller ökat? Ja, på ett sätt har de som säger att resurserna ökat rätt, men då tar de inte hänsyn till att behoven och antalet människor som bor i Sverige och behöver skolan, vården och om­sorgen har blivit fler. Tar man hänsyn till behoven och att vi blivit fler har resurserna minskat. Det visar studier gjorda av såväl Konjunkturinstitutet som Arena Idé. Konjunkturinstitutet visar att ­personaltätheten är lägre i?dag jämfört med början av 2000-talet och Arena Idé visar att an­talet anställda i kommunsektorn är cirka 50?000 färre i?dag jämfört med år 1990.

Politiker i kommun, landsting och stat, ni har tuffa­ år framför er, både vad gäller stabila majoriteter men också hur ni ska kunna förverkliga den vård, skola och omsorg som medborgarna frågar efter.

Men det står ett fönster öppet för er som är valda att styra Sverige. Om man tittar ut så är det dels tydligt att det går att fortsätta det gemensamma välfärdsbygget med en gemensam finansiering och dels kan man se att det borde vara rimligt med en ekonomisk förstärkning till välfärdens verksam­heter för att resurserna har minskat de senaste åren. Det finns ingen tvekan om saken, Sverige har råd!

TORBJÖRN DALIN

MAHLIN BERGMAN

KRISTINA MÅRTENSSON