Ta bort tjänstemannastyret inom landstinget

Den nya mandatperioden innebär för Landstinget Kronoberg en ny politisk organisation. Det är viktigt att denna nya organisation ger oss folk- och förtroendevalda både makten och ansvaret. Det behövs en ny delegationsordning. Som det nu är kan landstingsdirektör och tjänstemän i stort sett sköta verksamheten utan att fråga.

Det är de folk- och förtroendevalda som ska ta de viktiga besluten. Fullmäktige är det folkvalda parlament, som rimligen bör avgöra inte bara budget och ramarna för ekonomin, utan också ta ställning till viktigare beslut om organisation, inriktning av verksamhet, stora förändringar och principiellt viktiga avgöranden. Med de nya beredningarna kan strukturförändringar, prioriteringar, nya modeller för samverkan med kommunerna och utveckling av arbetsformer arbetas fram och förankras i styrelse och fullmäktige under året. Det är sedan styrelsens uppgift att i budget och ekonomiska planer arbeta in besluten.

Det betyder att landstingsstyrelsens roll måste stärkas. Det är ingen detaljfråga hur den centrala administrationen och organisationen ser ut för att ta ett aktuellt exempel. Den nya centrummodellen informerades vi i landstingsstyrelsen om! Landstingsstyrelsen ansvarar för en verksamhet som omfattar drygt fyra miljarder kronor och mer än 5?000 anställda samt alla de vårdgivare och entreprenader som ägs privat. Hur vår organisation ser ut är i allra högsta grad en fråga som ska avgöras av styrelsen och fullmäktige.

Vårdval Kronobergs utveckling med förändringar av uppdrag och den ekonomiska ersättning som ges är också den en politisk fråga. Beredningen har skett i ett slutet rum av tjänstemän.

Det borde vara en helt öppen process med vårdcentralerna, vi folkvalda och experter, som gemensamt formar en modell. Denna modell ska styra hälso- och sjukvården i enlighet med de målsättningar som finns inskrivna i de lagar som reglerar vården och de prioriteringar och mål landstinget beslutat om.

Så har arbetet inte drivits under detta år, när man ska ta fram ett förslag som gör vårdtyngd och sociala faktorer till viktiga parametrar för den ekonomiska ersättningen.

Kommande mandatperiod måste viktiga frågor avgöras av fullmäktige. Det är bra att med seminarier öka kunskap och kompetens, men varje sådant seminarium bör avslutas med en diskussion om hur kunskapen ska omsättas i praktisk verksamhet.

Var, när och med vilken ekonomi ska till exempel multisjuka äldre få en bättre och obruten vårdkedja?

Med vilken självständighet och inom vilka ramar ska landstingets egna vårdcentraler kunna utveckla Vårdval Kronoberg?

Målsättningen ska självklart vara att landstingets vårdcentraler ska bli bäst i länet och landet.

Det är i slutändan fullmäktige och de folkvalda efter förslag från beredningar och styrelse, som ska fatta beslut i denna typ av frågor. Det ger förankring och ansvar i den folkvalda instansen.

Lennart Värmby