Vindkraftsindustrin invaderar Uppvidinge

Länsstyrelsen har i dagarna sagt ja till en gigantisk vindkraftspark i Uppvidinge kommun. Bolaget O2 har beviljats tillstånd att uppföra max 43 vindkraftsverk i området kring Karskruv. Flera andra stora projekt pågår i kommunen. Stena Renewable planerar exempelvis att bygga i Brännan, Tvinnesheda/Badeboda och Flöxhult.

Har invånarna i Uppvidinge verkligen förstått vad som är på väg att hända?

Vissa politiker i Uppvidinge kommun har genomdrivit möjligheten för en storskalig industrietablering i det som nu är vacker och orörd natur.

Här kommer att myllra av ca 200 meter höga kraftverk, ambitionen är att låta bygga flera hundra sådana.

Kommunen riskerar härigenom, att bli ett enda stort industriområde.

Påverkan på människor, djur och landskap går ju inte ens att föreställa sig.

Sverige har generellt sett inte någon elbrist, tvärtom förväntas ett överskott i framtiden. Sverige har normalt en nettoexport av el.

Det finns alltså skäl att misstänka, att vindkraftsbolagen kommer att använda Uppvidinge som en produktionsplats för att kunna exportera el till andra länder.

På vilket sätt gagnar detta invånarna i Uppvidinge?

Vindkraftsbolagen klarar inte av att finansiera sina dyra byggen själva. I stället har staten inrättat ett system med s.k. elcertifikat.

Det fungerar i slutändan som ett bidrag, som betalas direkt av elkonsumenterna till vindkraftsbolagen via den vanliga elräkningen. Det gör att elen blir dyrare.

Det är alltså inte staten som finansierar, utan de enskilda hushållen som genom ett högre elpris betalar för vindkraftsbyggena.

Vindkraftssatsningen i Sverige, är den största infrastruktursatsningen i modern tid. Den är starkt ifrågasatt av många, oerhört dyr, den sker för snabbt, miljökonsekvenserna för natur och människor är inte utredda tillräckligt.

I denna huvudlösa satsning vill Uppvidinge kommun vara ledande.

”För en vettig elproduktion”