Annons
Nyheter

Här finns rum för gränslösa bymöten

Hur utvecklar vi vår by? Vem ska vi lära av? Vilka byar ska vi titta på? På ett samtalsforum i Berg nyligen samlades folk från ett tiotal byar för att utbyta erfarenheter och skapa ett nätverk.
Maria Richter Simsek
Publicerad 9 mars 2017
Till samtalsforumet Community learn, som nyligen hölls i Berg, kom det ett 20-tal deltagare från byar runt om i Sverige. Längst till vänster står Maria Richter Simsek som är initiativtagare till samtalsforumet.
Till samtalsforumet Community learn, som nyligen hölls i Berg, kom det ett 20-tal deltagare från byar runt om i Sverige. Längst till vänster står Maria Richter Simsek som är initiativtagare till samtalsforumet.

Det finns många byar i Sverige. En hel del av dem brottas med problem som avfolkning, brist på samhällsservice och en stor andel åldrande invånare. Andra byar är livskraftiga och attraherar unga människor. I dessa löser man med gemensam kraft problem och där sjösätts små och stora projekt.

Till den sistnämnda kategorin av byar hör Berg. Den ligger tre mil norr i Växjö och där bor Maria Richter Simsek.

Annons

– Jag är uppvuxen i Berg och var sedan utflugen härifrån i tio år innan jag för ungefär sex år sedan flyttade tillbaka.

Maria är mycket intresserad av landsbygdsfrågor. Det är också Marcus Nordgren från Bottna i Bohuslän, Emilia Rekestad från Gnesta i Sörmland, Caroline Bergmann från Uddebo som ligger i Boråstrakten och Annevi Sjöberg från Stjärnsund i Dalarna.

– Jag har lust att lära mig mer om byutveckling och vill prata med människor som är duktiga på det, säger Maria.

När hon letade efter något forum för byutveckling blev resultatet magert.

– Då bjuder jag väl själv in till ett sådant, tänkte jag och frågade Marcus, Emilia, Caroline och Annevi om de ville hjälpa mig.

Det samarbetet resulterade i samtalsforumet i Berg. De kallade det Community learn och när det hölls där nyligen kom det ett 20-tal människor dit från byar runt om i landet.

– Syftet var att vi skulle dela med oss av våra erfarenheter och lära oss mer om lokalt utvecklingsarbete på gräsrotsnivå, säger Maria.

Innan konferensen förverkligades funderade de fem initiativtagarna en hel del på vilka de skulle bjuda in.

– Vi frågade oss vilka vi ville samtala med. Vilka byar är det som driver inte bara lokal utveckling utan som också värnar om hållbarhet och tänker på den aspekten i ett ekonomiskt , socialt, ekologiskt och kulturellt perspektiv?

Valet föll på byarna Broddetorp, som ligger norr om Falköping, Molkom i Värmland, Skattungbyn i Dalarna, ön Orust samt Röstånga och Billinge i Skåne.

Annons

– Från de flesta byarna kom det två personer, säger Maria.

Hon berättar också att det kom deltagare från byarna Tolg och Berg liksom två representanter från Leader Linné Småland (se fotnot) som har hjälpt till att finansiera sammankomsten i Berg.

Om den byn har Maria mycket gott att säga.

– Här har vi kommit långt och det finns jättemycket att lära av Berg. Men jag tror också att vi kan åstadkomma ännu mer.

En konsthall i en by som Berg ser hon till exempel som ett fullt möjligt projekt. Sådan finns både i Röstånga och Bottna.

Möjligheten att skapa goda boendemöjligheter i byar var en av frågorna som deltagarna pratade mycket om på samtalsforumet i Berg.

Bostäderna ska vara både prisvärda och de ska, anser Maria, främja mångfalden så att människor med olika inkomstnivåer kan flytta till landsbygden.

Ett annat ämne som prioriterades var hur kreativ finansiering av lokala projekt kan se ut.

– Vi talade till exempel om bygdebolag och crowdfunding och kom fram till att de här typerna av finansiering bör utforskas, säger Maria.

Alla byar är inte lika lyckligt lottade som Agunnaryd som stöttas av Ikeas grundare Ingvar Kamprad.

Annons

– Men jag tycker att det finns en del att lära av det, säger Maria. Det finns människor som har anknytning till en plats som de gärna vill stödja.

Hon poängterar också att man inte behöver heta Ingvar Kamprad för att bidra ekonomiskt till byprojekt.

– Ett sådant exempel är Röstånga, säger Maria. Om alla i byn lägger 500 eller 1 000 kronor går det att köpa en fastighet. I den kan det bli hyreslägenheter och det kan bli en restaurang.

I ett sådant projekt behöver det inte, enligt henne, handla om speciellt mycket pengar.

– Men de gör ändå en jättestor skillnad – för hela byn.

En annan frågeställning som lyftes fram på sammankomsten var hur lärande kan stödja utvecklandet av hållbara landsbyar.

– Det är kanske den frågan som jag är allra mest engagerad i, säger Maria.

Hon har sett ett mönster att byar där det finns någon form av lärande institutioner, är livskraftiga.

– Det kan vara en folkhögskola, en universitetskurs eller något företag som har studieverksamhet i en sådan by.

Enligt Maria har den typen av byar ofta ett inflöde av människor och där blir det omsättning på folk. Där finns det, menar hon, en pågående utveckling och där tar man till sig kunskap kontinuerligt.

Annons

– Och det bidrar till att skapa något kraftfullt.

Det kan innebära, enligt Maria, att man bygger kapacitet inom ett fält/ämne lokalt.

– Men också att man attraherar människor som vill lära och tar med sig inspiration till och från en sådan by. Stjärnsund har till exempel Permakultur (ett nätverk av olika verksamheter och projekt i byn, reds. anm.), Skattungbyn har småhusboende och ekologisk odling och Bottna har konst och skapande.

Det är sådant som gör de här byarna bättre på att motstå olika former av störningar.

Maria understryker att det är viktigt att lära på lokal nivå men hon är också väldigt nyfiken på ett annat perspektiv.

– Vad händer om detta lyfts upp till en nationell nivå? undrar hon.

Maria har en förebild på det området och det är Eldrimner, den nationella organisationen som stöttar lokala matproducenter.

Eldrimner började som ett litet lokalt projekt i Jämtland i mitten på 1990-talet. Med tiden har organisationen utvecklats till ett nationellt resurscentrum för mathantverk. Nu är deras verksamhet rikstäckande och de arbetar med att hjälpa företagare genom kurser, rådgivning, seminarier, studieresor och utvecklingsarbete.

– Vad skulle hända om den enskilda lilla landsbyn som vill utvecklas kunde få tillgång till kunskap och möjligheter att lära av byar som lyckats utveckla något liknande, genom en nationell lärande plattform för lokal och hållbar utveckling? Dit skulle vi kunna vända oss för att höra hur vi går till väga för att bygga hyreslägenheter i vår by, säger Maria.

Det finns byar som, enligt henne, varit framgångsrika med byggnation på landsbygden. De har också lyckats skapa social gemenskap, levande skolor och affärer, kreativa verkstäder och byggt upp förutsättningar för att försörja sig i byn.

Annons

– Vi andra skulle kunna ta del av deras erfarenheter om det fanns någon nationell organisation typ byarnas-Eldrimner, säger Maria Richter Simsek.

Hon ser ett tydligt behov av en nationell plattform för byutveckling och kanske såddes ett frö till en sådan på samtalsforumet i Berg.

Fotnot: Leader är en metod inom hela EU för att utveckla landsbygden i projektform.

"Jag har lust att lära mig mer om byutveckling och vill prata med människor som är duktiga på det."

Bybo från Berg

Ulph KarlssonSkicka e-post
Så här jobbar Smålandsposten med journalistik. Uppgifter som publiceras ska vara korrekta och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.
Annons
Annons
Annons
Annons