Ansiktsbehandling med bebis

Började veckan med lite lyx. Jojomensan. Ansiktsbehandling.

Var lite lite orolig för hur det skulle gå. Jag menar, om Astrid skulle tycka det var skittråkigt eller så. För det handlade faktiskt om 75 minuter. En timme och en kvart. Det är lång tid i en bebis liv det.

Klockan tio skulle vi vara på plats och Astrid hade inte fått mat sedan sjutiden. Innan sju om jag inte minns fel. Så jag sa direkt när vi kom att den här lilla damen (hon sov i vagnen) kommer förmodligen att vakna och vilja ha mat mitt under behandlingen.

Inga problem, jag lämnade vagnen med Astrid och försjönk in i spavärlden. Jag hörde ingenting. Jag slappnade av! Tänk er det!

Astrid sa inte ett ljud på hela tiden. Jag glömde nästan bort att jag inte var där ensam. Jag kunde njuta av behandling med hand- och ansiktsmassage och bara slappna av. Så skönt!

När jag kom ut från behandlingsrummet hade Astrid precis vaknat. Men några ljud gav hon inte ifrån sig. Jag passade på att amma henne innan vi gick. Tänk, vilken bebis va, som vet precis hur hon ska uppföra sig.

Jag tror ärligt talat att Astrid tyckte jag var värd det här...