Tomten hade vääldigt bråttom

Här kommer en liten lägesrapport innan ögonen trillar ihop.

Julen har varit lugn. Vi blev kvar hemma på julafton och att vara hemma på julafton är en längtan som smugit sig på de senaste åren, sedan Leiah föddes ungefär.

Nu blev vi ensamma hemma denna julafton och det var väl inte planerat direkt. Precis när Leiah fått på sig sina finkläder så kräker hon ner hela sig. TYPISKT! Leiahs pappa var förberedd på det, för enligt honom var hon slö på morgonen, låg i soffan framför tv:n. Och Leiah brukar vara PIGG på morgonen. Kräkeriet inträffade någonstans vid tolvtiden och vi skulle varit iväg tio i ett ungefär. Så vi stannade hemma. Och hade mysigt. Så himla mysigt. Tända ljus och lugn och ro. Såg HELA Kan du vissla Johanna och det har nog aldrig hänt förut! Karl-Bertil Jonsson fick också min uppmärksamhet detta år.

Leiah vaknade när Kalle Anka började och därefter var hon som vanligt. Och vi andra kände inte av någon kräksjuka.

I går hälsade vi på mormor och morfar och fick mer julmat och julklappar. Tomten förresten. Leiah sa att hon kunde tänka sig besök av en liiiiten tomte på typ tio centimeter eller så. Hon är verkligen livrädd för tomten och det är verkligen inget kul.

Vi gjorde så här: Leiah, Astrid och jag satt i tv-rummet när vi plötsligt hörde röster från hallen. Jag förklarade för Leiah att det var nog minsann tomten det (i själva verket var det hennes pappa som låtsades prata med en tomte och tomten sa att han hade så bråttom just den här dagen). Leiah stelnade till i hela kroppen när hon förstod att tomten var på g. Stackars liten:(

Men så slogs dörren igen och Leiah fick veta att tomten gick för han hade bråttom, vi kollade efter fotsteg i snön och Leiah var med på att tomten precis hade gått där ute. Tomten hade i alla fall lämnat en hel drös med paket så Leiah var supernöjd!

Nu väntar några halvslappa dagar och snart är det nyår!