Smaken är som baken

Utbudet i frysdiskarna är lika stort, som namnen och utseendena på förpackningarna är slående lika. 15 sorter ur de största livsmedelbutikerna i stan fanns med. Vi sörplade, funderade, diskuterade, betygsatte och motiverade. Resultatet: dyrt behöver inte vara bäst.

Den slutsatsen var vi inte ensamma om. Snart sagt alla större tidningar med kräfttest kom fram till liknande resultat.

Men.

Ser man till varje enskild kräftsort fick de inte sällan helt olika betyg i de olika testerna. En etta i en tidning kunde mycket väl vara toppbetyg i den andra.

Vad säger det? Att smaken är som baken, naturligtvis.

Varför gör vi det då? För att underlätta för dig som konsument, naturligtvis.

Varför gör de andra medierna det då? För att underlätta för dig som konsument, naturligtvis.

Det sätter fingret på ett intressant fenomen - konsumentjournalistiken.

Googlar man ordet hänvisas man som första träff till det digitala uppslagsverket Wikipedia. Där konstateras kort och gott att konsumentjournalistik syftar till att bistå konsumenter underlag "att fatta beslut genom att granska företag, testa produkter och upplysa om vilka rättigheter och skyldigheter man har som konsument."

Kvaliteten på konsumentjournalistiken varierar, likaså anspråken. Centralt enligt Wikipedias beskrivning är hur som helst att testet utförs opartiskt och att läsaren kan lita på objektiviteten. Och det är ju sant. Men kan konsumentjournalistik någonsin uppfylla krav på objektivitet (som redan är ett svårhanterligt begrepp i all journalistik)? Tester - såsom nu aktuella kräftorna - blir ju högst subjektiva. Det visar inte minst det faktum att samma kräftsort fått helt olika betyg i olika tidningar.

Vad tycker du om konsumentjournalistik? Hur betydelsefulla är de här testerna för dig som konsument? Diskutera vänligen här på lobbyn.

Johan Eslander