Annons
Nyheter

Cabrioleten väcker uppmärksamhet

Bakom ratten på BMW:s Z4 kom plötsligt insikten. Insikten om vad som skiljer en sportbil från en GT-bil, en coupé eller en sedan.
Nyheter • Publicerad 23 juni 2006
Nyfikna kor. Märkliga bilar med mjuka tak som går att hissa upp och ner, är något nytt för en flock ungdjur. Foto: PER-ERIK SANDEBÄCK
Nyfikna kor. Märkliga bilar med mjuka tak som går att hissa upp och ner, är något nytt för en flock ungdjur. Foto: PER-ERIK SANDEBÄCKFoto: 

Att det skiljer på en sportbil och en kombi är väl mer uppenbart om man blundar för att BMW:s 1-serie är mer av felande länken mellan sportbil och kombi än en Golfkopia. Tittar vi lite i historieböckerna så hittar vi bilar som Volvo 1800 ES och Jensen GT, kombibilar med sportbilsambitioner eller tvärtom. "Alla gamla sanningar är vals och stämmer inte alls", hette det väl i någon gammal svensk slagdänga.

Hur som helst så är en sportbil bakhjulsdriven, extremt låg och trång. Den är kort, har en gigantisk kardantunnel och är oerhört underhållande att köra. Tre av de cabrioleter vi kört är sportbilar och de andra tre är kompaktversioner av vanliga sedanmodeller. Inget ont i det men det går inte att jämföra en framhjulsdriven krympt familjebil utan tak med en tvåsitsig bakhjulsdriven sportbil. Att den förstnämnda är betydligt bekvämare och mer användbar saknar betydelse. Kördynamiken i den låga bakhjulsdrivna bilen är oslagbar.

Annons

En del av kroppen Har man väl klätt på sig en Honda S 2000, Mazda MX 5 eller en BMW Z4 blir bilen en del av kroppen och hanteras som en sådan. Minsta lilla ojämnhet i vägen känns i hela kroppen, bakvagnens respons vid gaspådrag läses av i ländryggen och ratten sitter precis där den ska, långt fram och lodrätt framför föraren. En liten men tjock läderkringla skall det vara och det är precis vad det är. Alla sex har påkostade rattar. Volvons är snyggast, BMW:s fetast och Mazdans bäst.

En sak har alla cabrioleterna gemensamt. De är bilar för exhibitionistiska fakirer. Man får betala extra för buller och dåligt utrymme men man kan glädja sig åt att väcka uppmärksamhet var man än kommer och man syns garanterat.

Det handlar också om bilar där tillverkarna har ansträngt sig extra mycket när det gäller köregenskaper, motorer och inredning. Riktigt trevliga bilar ur det perspektivet, men vilken är bäst. Svaret är egentligen skitenkelt. Alla är bäst.

Mazda och Volvo Mazda MX 5 är kultbilen som fortsätter att underhålla till ett vettigt pris. Volvo C70 är den mest genomtänkta långresebilen med bäst komfort, Saab 9-3 är miljövänligast tack vare dieseln och har en imponerande kvalitet. Bästa framhjulsdrivna bilen med taket nere och den enda av de tre framhjulsdrivna som inte läckte in vatten på något sätt. Renault Megane är mest bil för pengarna, BMW Z4 M är det mest brutala som går att få i klassen med en fantastisk motor och Honda S 2000 är finliret i sportvagnsklassen med en lika fantastisk motor.

Skulle jag köpa bil i den här klassen skulle det bli en Mazda MX 5 och en Volvo V 70 XC. Volvon på vintern och Mazdan på sommaren. En kombi och en sportbil med andra ord men vart tog GT-bilen vägen? GT-bilen står där ute och väntar på att jag skall få råd att tanka den. En GT-bil är en större sportbil med minst V8-motor. Något i stil med en Porsche 928 och en bränsleförbrukning runt 1,5 liter/mil. Förlåt mig men jag håller inte riktigt med brittiska tidningen Car som tyckte så här om 928:an: "Far to harsh to be a real GT." En GT-bil får gärna vara lika stötig som en sportbil. Komfort är till för sedaner och kombibilar.

Stefan Nilsson
Så här jobbar Smålandsposten med journalistik. Uppgifter som publiceras ska vara korrekta och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.
Annons
Annons
Annons
Annons