Annons
Nöje

Keane- känslor i kubik

Sussextrion Keane är den engelska musikpressens senaste älsklingar. Detta trots att de ratar rockjournalisternas favoritfetisch - elgitarren. Med sin känslosamma pianopop vill de ge lyssnarna tröst och svettiga konsertupplevelser.
Nöje • Publicerad 14 april 2004
Keane har tagit sitt namn efter en gammal dam som satt barnvakt åt sångaren. Foto: UNIVERSAL MUSIC
Keane har tagit sitt namn efter en gammal dam som satt barnvakt åt sångaren. Foto: UNIVERSAL MUSICFoto: 

Tom Chaplin sitter och väntar på kvällens spelning. Han är i Paris och bandet ska spela på en båt i Seine. Det är Keanes Europaturné och på påskafton spelade de i Stockholm.

Trots att Keane har jämförts med dysterkvistarna i Radiohead menar Chaplin att deras spelningar är upplyftande upplevelser.

Annons

- Folk finner tröst i vår musik. Vi bjuder in folk och berättar saker för dem om oss och förhoppningsvis hittar de något att känna igen sig i. Vi vill skapa en stämning av kommunikation men också det normala, det svettiga och högljudda som spelningar brukar innehålla, säger Tom Chaplin.

Gitarristen hoppade av

Keane bildades när medlemmarna fortfarande gick på högstadiet och ursprungligen var de ett ganska konventionellt rockband med trummor, bas och gitarr. Men när gitarristen hoppade av slängde låtskrivaren Tim Rice-Oxley sin bas och tog upp sin barndomskärlek - pianot. Plötsligt hade Keane hittat ett eget uttryck.

- Jag älskar gitarrer men ibland kan man gå från ett gig med ett gitarrband och öronen gör ont efter det ständiga oljudet, den där väggen av gitarrljud. Det kan överskugga musikens känslomässiga innehåll, texten och melodin hörs inte så bra. När folk ser oss spela kan de verkligen höra låtarnas, texten och intensiteten i musiken. Det tillåter pianot.

Älskar sin egen röst

Förutom gitarrbristen har Keane fått mycket uppmärksamhet för Tom Chaplins röst. När han sjunger växlar sångaren mellan brutna viskningar, avspända mellanlägen och kraftfullt ylande i refrängerna.

- Jag skäms för att erkänna det, men jag har nog alltid älskat ljudet av min egen röst. Jag har alltid varit en högljudd, storgestad person. När jag var liten letade min mamma och pappa efter något där jag kunde få utlopp för min energi och de blev väldigt lättade när de förstod att jag kunde sjunga.

Röstkontroll var idealet

I början inspirerades han av Michael Jackson och Freddie Mercury, sångare med breda register och färgstarka scenpersonligheter. Senare blev röstkontrollen hos Thom Yorke och Jeff Buckley idealet. I dag hoppas han att han har hittat ett eget uttryck.

- Jag hoppas att min röst talar om vem jag är. Många människor tycker att det är jobbigt att lyssna på sin egen röst men jag tycker att det är ganska avkopplande, säger han med ett generat skratt.

Annons

Ett år i turnébussen

Keane fick sitt stora genombrott i England i slutet av förra året efter att ha släppt två singlar på indieetiketten Fierce Panda, samma bolag som upptäckte Coldplay och Supergrass. Nu ligger bandet på betydligt större Island som i maj ger ut debutskivan Hopes and fears. Året är utstakat med dubbla turnéer i Storbritannien, Europa och USA och i sommar ger de sig på festivalerna (ett besök i Hultsfred är inte helt omöjligt). Men Tom Chaplin är inte orolig för det livet i kappsäck.

- Jag kom tillbaka i går efter fem dagar i New York och jag var mer trött efter semestern än jag var efter en månad som förband till Travis. På turné hinner man inte gå ut och dricka eller äta en massa mat - jag lägger mig tidigt efter spelningarna. Men vi ska ju bo i en turnébuss i ett år, så jag får väl återkomma.

Så här jobbar Smålandsposten med journalistik. Uppgifter som publiceras ska vara korrekta och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.
Annons
Annons
Annons
Annons