Annons
Nöje

Sci-fi Skane roligare på papperet

bob hund, Bergman Rock, Sci-Fi Skane. Många projekt, men ungefär samma människor bakom och därför blir jämförelser oundvikliga. Likheterna är stora, men också skillnaderna.
Nöje • Publicerad 30 januari 2006

Jag har höga förväntningar. Thomas Öberg brukar ha förmågan att lyfta den tråkigaste spelning till en någorlunda röjig tillställning. Även om det bara är han och Jonas Jonasson från bob hund som bildar Sci-Fi Skane förväntar jag mig ändå en spelning i samma dimension. Det finns också en hel del likheter med bob hund i både texter, låtar och stämning. Men det är också något som saknas och Öberg säger det själv: "Sci-Fi Skane har ingenting med rock?n?roll att göra". För det är precis det som bob hund har som Sci-Fi Skane saknar och kvar blir bara en otroligt lång, utdragen uppradning av tjatiga låtar.

Börjar väldigt bra

Annons

Det är egentligen synd att det blir så, för Sci-Fi Skane börjar väldigt bra och försöker göra någon form av egen grej, men det håller inte riktigt i över två timmar. Idén att göra en spelning ihop med Dj Playboy-Marse är betydligt bättre än utförandet. Både publik, band och dj borde inse det när man gör samma cover två gånger under kort tid, samma tjej är uppe på scenen och åmar sig och samma kille stagedivear för sjätte gången. Det hela har då hållit på lite för länge och det har dessutom hållit på i över två timmar. Botten är nådd när Playboy-Marse spelar Fun Boy Threes The lunatics have taken over the asylum direkt från skivan och Jonasson spelar tamburin och Öberg sjunger överstämma till och det varas med Öbergs mellansnack om lite kärlek och lite uppror. Lite klyschigt?

anna.nyberg@smp.se

Anna Nyberg
Så här jobbar Smålandsposten med journalistik. Uppgifter som publiceras ska vara korrekta och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.
Annons
Annons
Annons
Annons