Vid sidan av Europe är Stockholmsbandet Treat det mest framgångsrika melodiska hårdrocksband i svensk musikhistoria.
Men 1990, efter ett gig i Japan, var vokalisten Robert Ernlund trött på Treat. Samtidigt förändrades det musikaliska klimatet och marknaden krympte för hårdrocksgrupper som gjort stora refränger och stora frisyrer till sitt signum.
Några år senare var framgångssagan slut. Treat var historia. Medlemmarna skapade egna karriärer på annat håll.
Först för ett år sedan väcktes drömmen om en återförening till liv.
- Det var faktiskt i bilen på väg ner till Sweden rock som jag först
nämnde det för Anders. Vi var här för att ha kul, men både fans och branschfolk ville uppenbarligen se Treat på scen igen så senare på sommaren beslutade vi oss för att testa.
Tidigare i år släppte bandet samlingsalbumet Weapons of choice med både gammalt och helt färskt material.
I dag står bandet på scen i Rockklassiker-tältet. Räkna med ett efterlängtat återseende. Comebackspelningen på Café Opera drog 800 gäster - en söndag.
- Det här är ett sätt för oss att ta pulsen på publiken. Vi återförenar inte Treat för egen skull utan vill känna att det finns folk därute som vill att vi ska lira, säger Anders Wikström, som garanterar en nostalgishow med ett laddat och mer rutinerat Treat. Dock utan frisyrer och kläder från omslaget till plattan Dreamhunter från 1987. Fotot togs på Stockholms slott.
Jamie Borger:
- Vi tittar på det med självdistans. Mina barn tycker att jag liknar deras mamma på bilden. Men det var ju så det skulle se ut. Då var det inget konstigt. Man måste kunna garva åt sig själv.
