Ännu ingen höjd ribba för blivande EU-länder

- Debatten lär fortsätta, säger statsminister Göran Persson efter EU-toppmötet i Bryssel och hänvisar till att "väldigt många" lär fortsätta fundera över hur EU ska fungera när Turkiet med sina 70 miljoner invånare, merparten muslimer och fattiga, eventuellt går med.

Men på toppmötet sade en majoritet av EU-länderna och Sverige nej till ordföranden Österrikes förslag att upphöja EU:s förmåga att ta in nya medlemmar till kriterium för om ett land kan bli medlem eller inte.

Österrike ville att förmågan att "absorbera" skulle jämställas med krav på stabilitet, marknadsekonomi, rättssäkerhet och mänskliga rättigheter.

Evig väntan? Finessen med de nuvarande så kallade Köpenhamnskriterierna för medlemskap är att de klart säger vad ett land ska leva upp till för att få bli medlem.

- Hade vi dessutom sagt till Turkiet att ni dessutom ska ta ansvar för att vi kan ta emot er hade det varit lika med att säga att det inte blir något medlemskap, säger Persson.

Men Carl B Hamilton (fp), vice ordförande i riksdagens EU-nämnd, menar att det var en mycket liten framgång för regeringen.

"Den överenskomna texten om framtida utvidgning ökar dessvärre spelrummet för nationalistiska och främlingsfientliga föreställningar och opinioner vid framtida utvidgningar", skriver Hamilton.

Bistert klimat Efter utvidgningen med tio nya länder 2004 har klimatet mot presumtiva medlemmar blivit betydligt bistrare i en rad gamla EU-länder, som Österrike och Frankrike, men också Nederländerna och flera andra. Det har gjort att en del av dem velat börja lägga större tryck på talet om EU:s förmåga att absorbera, som faktiskt fanns med i dokumentet med Köpenhamnskriterierna. Men det var som en faktor att ta hänsyn till, inte ett särskilt kriterium.

Utvidgningen 2004 har fått bära en del av skulden för att väljarna i Frankrike och Nederländerna sade nej till det förslag till konstitution, eller fördrag, för EU som samtliga stats- och regeringschefer sagt ja till.

Ingen dödförklaring I chocken efter nejen beslutade EU-ledarna att fundera ett år på vad de skulle göra med konstitutionen. Den perioden förlängs med sikte på ett definitivt beslut framåt jul 2008, men ledarna vill inte nu dödförklara konstitutionen. De talar i mötets slutsatser om att medlemsländer som inte gjort det redan (15 har gjort det) bör fortsätta processen att ratificera (godkänna) konstitutionen i sina parlament eller i folkomröstningar. Sverige har lagt processen på is, medan Finland inom några veckor väntas ratificera konstitutionen.

Den kom till för att unionen skulle kunna fungera bättre efter den senaste utvidgningen, och med sikte på fler.

Fler majoritetsbeslut införs, en utrikesminister införs liksom en flerårig ordförande.

Lars Larsson