”Att rösta är en skyldighet”
De fem ungdomarna som samlats runt bordet är Agna Bešlija (Sveriges Socialdemokratiska Ungdomsförbund), Disa Horner (Ung Vänster), Anton Olsson (Moderata ungdomsförbundet), Matti Welin (Liberala ungdomsförbundet) och Gustav Pettersson (Ungsvenskarna). Ämnet är: Varför de engagerat sig i ett politiskt parti.
Anton Olsson, 21, berättar att han blev värvad under en skolkampanj. Skattepolitiken och att ”hårt arbete ska löna sig” var saker som gjorde att han kände sig hemma i Moderaterna.
– Jag visste egentligen inte så mycket men sedan började jag läsa på mer och förstod att det var den bästa vägen för Sverige.
För de fyra andra var det en helt annan fråga som fick dem att engagera sig partipolitiskt. Om än utifrån olika synsätt.
Agna Bešlija, 22, berättar att hon 2013 reagerade på ett förändrat samhällsklimat.
– En stor anledning var Sverigedemokraternas framgångar. Som barn till två flyktingar kände jag ett ansvar att engagera mig i migrationsfrågan och antirasismen.
Disa Horner, 19, kände tidigt att hon hörde hemma i Ung Vänster.
– Det handlade mycket om antirasism, asylrätt och hbtq-frågor.
Besöket på Almedalsveckan i fjol beskriver hon som en brytpunkt.
– Där mötte jag nazister öga mot öga. Det är så lätt att tro att nazister bara är troll på nätet men då förstod jag vilket verkligt hot de är, att det är på allvar.
Även för Matti Welin, 19 år, hade flyktingfrågan betydelse.
– Jag tyckte att debattklimatet hade förändrats och att migrationspolitiken gick åt fel håll när man bara blev hårdare och hårdare.
För lärarstudenten spelade skolfrågor en viktig roll i valet av Liberalerna som sitt parti. Han nämner även miljöfrågan.
För Gustav Pettersson, 20, var invandringsfrågan helt avgörande för att han blev politiskt aktiv. 2014 gick han med i dåvarande Sverigedemokratisk Ungdom. När de bröt med moderpartiet året därpå valde han att gå över till Sverigedemokraternas nya ungdomsförbund Ungsvenskarna.
– Jag tyckte att Sveriges invandringspolitik var helt vansinnig och att de andra partierna inte gjorde någonting åt det. Om utvecklingen gått en annan väg hade jag kanske inte suttit här idag. Tittar man på våra grannländer Finland, Norge och Danmark är situationen helt annorlunda, där samarbetar man med Sannfinländarna, Fremskrittspartiet och Dansk Folkeparti. Men här är situationen ju helt absurd!
Finns det någon koppling mellan politik och generationstillhörighet?
– Ja, på vissa sätt. Många ungdomar är engagerade i miljöfrågan, vi inser hur viktigt det är eftersom det är vår framtid. Det finns också en enighet kring jämställdhet och feminism, menar Anton Olsson.
Agna Bešlija är tveksam till generationstillhörighetens betydelse.
– Jag är uppvuxen i Araby och delar inte erfarenheter med den som växt upp på Öster. Politik handlar om att skapa förutsättningar för människor som är olika. Men din bakgrund avgör dina möjligheter att få arbete, boende eller till och med bemötandet på Ica. Då spelar det ingen roll om du är ung eller gammal.
– Jag håller med, det var väldigt bra sagt Agna. Idag finns det enorma klyftor i vårt samhälle och de går inte mellan gammal och ung, säger Matti Welin.
Disa Horner menar att partierna varit dåliga på att få unga att känna att politik handlar om dem.
– Den vanligaste kommentaren jag får när jag är ute är ”jag bryr mig inte så mycket, det spelar ändå ingen roll vad jag tycker”.
Hon saknar tydliga ideologiska ställningstaganden. Matti Welin instämmer.
– När man ser dokumentärer från 1960- och 1970-talet var det ju studenterna som var vägledande, det var de som hade framtiden och politiken, som kämpade för det de trodde på. Och ideologin var viktig. Det engagemanget ser vi inte idag på samma sätt. Det är en utmaning som jag tror gäller för alla ungdomsförbunden att få unga lika aktiva som förr.
Agna Bešlija menar att klassklyftorna speglas i det politiska intresset.
– Ju lägre ekonomiska förutsättningar du har desto mindre politiskt engagemang.
Det gäller även framtidstron, menar Disa Horner:
– Ungdomars är mer pessimistiska ju sämre ekonomi de har. Det märks när vi snackar med ungdomar i Araby. Kopplingen är tydlig.
Ni berättar att många unga inte känner att politik är något för dem. Samtidigt har Sverigedemokraterna lyckats mobilisera många människor som tidigare inte varit engagerade i politiken…
– Ja, där har de lyckats. Vi andra har inte nått dessa grupper som känner ett missnöje, säger Agna Bešlija självkritiskt.
Gustav Pettersson berättar om när SD var och debatterade på Sunnerbogymnasiet i Ljungby och fick över 40 procent av rösterna.
– Det visar vilken enorm kraft vi är i svensk politik.
Men tror du det beror på ett ökat intresse för politik bland unga eller är det ett uttryck för den vanmakt de andra sa att de stött på?
– Det kan vara både och. Ungdomar har väl tröttnat på de gamla sunkiga partierna som inte tar tag i problemen, säger han.
De fem ungdomspartisternas bild av hur unga ser på framtiden rymmer både ljusglimtar och mörka moln.
– När det gäller kvinno- och hbtq-frågor tror jag att de flesta ungdomar är övertygade om att det går framåt. Men jag möter också mycket dysterhet, att man aldrig kommer att ha råd att flytta hemifrån för att hyrorna är så höga. Bostadsfrågan är jätteviktig för unga, säger Disa Horner.
– Jag tror ändå att framtidsoptimismen är större bland ungdomar generellt än bland andra väljargrupper. Det går ju bra för Sverige, man får jobb efter skolan, säger Anton Olsson.
Som ung i politiken har man kanske också en större entusiasm.
– När jag kom in i politiken var det med inställningen att jag skulle förändra världen och stoppa alla krig, liksom, säger Agna Bešlija med ett skratt.
Och vad händer när ni kommer in i politikens gråa verkstad?
– Jag hade tur. Mitt första möte i Vöfab handlade om stadshuset och för mig var det en väldigt ideologisk fråga, annars pratar väl dessa gubbar och gummor mest om underhåll av fastigheter och sådant. Det är i och för sig också viktigt.
”Agna rasar mot bygget av nya kommunhuset”, blev rubriken i Växjöbladet/Kronobergaren där Agna Bešlija menade att bygget är en symbol för en orättvis fördelningspolitik. I artikel beskrevs hon som Socialdemokraternas nya stjärnskott.
Anton Olsson, som också har förtroendeuppdrag (ledamot i Växjö kommuns utbildningsnämnd och ersättare i regionens hälso- och sjukvårdsnämnd) menar att de är både krävande och givande:
– När man får politiska uppdrag är det något helt annat än att vara aktiv i ungdomsförbundet. Har man det i åtanke tycker jag att uppdragen är väldigt roliga också, det är ju då man verkligen får vara med och påverka på riktigt, ta fram en budget och titta på hur den påverkar Växjös befolkning. Då kan man känna en stolthet.
Så varför är det viktigt att ungdomar går och röstar?
Agna Bešlija (SSU):
– För mig är det inte bara en rättighet utan också en skyldighet. Vi pratar stolt om den demokrati vi har och hur långt vi kommit både när det gäller jämställdhet och jämlikhet. Men det finns bevis på att demokratin kan raseras om vi tillåter fel människor att komma till makten.
Disa Horner (Ung Vänster):
– Nu snodde du det jag skulle säga. Även för mig handlar det om att förvalta den demokrati som människor kämpade för i åratal. En stor anledning att rösta nu är att vara en motvikt mot de högerextrema krafterna, att rösta för antirasismen och solidariteten. Sedan vill jag betona att rösta vart fjärde år är inte det enda sättet att påverka.
Som exempel var Disa Horner i fjol med och drog igång #tystiklassen som en del av #metoo-uppropet.
Gustav Pettersson (Ungsvenskarna):
– Om man inte vill se bilbränder, granatattacker, stenkastningar, hedersförtryck och öppna gränser då är det dags att lyfta sin röv ur soffan och gå och rösta. Det är väl det enda jag vill säga till de väljare som lyssnar.
Matti Welin (LUF):
– Demokratin finns så länge vi vill ha den och att gå och rösta är ett av de få sätten vi har att delta i demokratin. Det är både en rättighet och en skyldighet.
Anton Olsson (MUF):
– Vi ska vara tacksamma över vår demokrati och precis som vi har rättigheter ser jag det som en skyldighet att gå och rösta. Jag är glad att Sverige har så högt valdeltagande som vi har. Sedan handlar det ju om vilken sorts samhälle man vill ha.
