Bankernas bolånemarginaler pressas i krisen
I korthet handlar det om att räntorna som storbankerna betalar på sina bostadsobligationer har ökat mer än vad bankerna har höjt utlåningsräntorna till bolånetagare, enligt Magnus Karlsson, chef för FI:s avdelning för makroanalys.
Lån i utländsk valuta
De så kallade säkerställda obligationslånen, med bostäder som pant, är storbankernas primära finansieringskälla för bolån. Och då en del av bankernas obligationslån sker i utländsk valuta, som sedan måste växlas till kronor för att användas till utlåning i Sverige, påverkas bankernas marginaler även av hur valutakursen utvecklas.
Under årets första kvartal låg bolånemarginalen i genomsnitt på 1,29 procent, vilket kan jämföras med 1,37 procent under fjärde kvartalet. Nivån på bolånemarginalen är därmed den lägsta sedan mars 2014.
TT: Är detta en stressignal från banksektorn?
– Nej, det skulle jag inte se det som, säger Magnus Karlsson.
Ingen stressignal
Han pekar på att det även kan röra sig om att bankerna inte vill höja utlåningsräntorna, då man vill bevaka marknadsandelar i den ökade konkurrensen. En annan faktor är reporäntan, som höjts och dragit upp ränteläget.
– Alla de här faktorerna har påverkat, säger Magnus Karlsson.
– Så, detta är ingen stressignal från bankerna. De har fortfarande en god intjäning på bolån och kunderna har fortfarande möjlighet till förhandling när det gäller bolånen, tillägger han.
TT: Men varför kan de inte föra ut sina högre kostnader på sina kunder?
– Det kan de göra. Men vi har sett under en tid nu hur mindre aktörer, nischbanker och andra, kommit in på bolånemarknaden och tar en allt större andel av nyutlåningen. Med ökad konkurrens blir det större press på räntesättningen.
Coronarelaterad turbulens
Bankernas utlåningsränta höjdes med nästan 0,10 procentenheter efter det att Riksbanken i december höjde styrräntan med 0,25 procentenheter till noll. Men finansieringskostnaderna för bolån har ökat mer än så, visar FI:s analys.
"Coronarelaterad turbulens på de finansiella marknaderna har bidragit till att öka finansieringskostnaden under slutet av första kvartalet", skriver myndigheten.
Bankernas kapitalkostnader har samtidigt minskats något i krisen, då FI sänkt kraven på bankenas så kallade kontracykliska buffertar till noll. Detta buffertkrav låg tidigare på 2,5 procent.
Bolånemarginalen är en teoretiskt beräknad bruttomarginal som FI räknar fram. Den gäller nytecknade bolån med tre månaders bindningstid från storbankerna. Marginalen räknas ut genom att dra bort bankernas finansieringskostnader från vad de tar ut i ränta i genomsnitt.
Fakta: Ökade avsättningar för kreditförluster
De tre svenska storbankerna Handelsbanken, SEB och Swedbank satte av sammanlagt 4,2 miljarder kronor för att täcka reella och befarade kreditförluster i första kvartalet. Detta pressade ned bankernas sammanlagda nettovinst under kvartalet till 4,6 miljarder kronor, ett vinstfall på 68,5 procent jämfört med kvartalet före. I vinstraset ingår även rekordböter för brister i hanteringen av penningtvätt, som kostade Swedbank 4 miljarder kronor.
De tre bankernas sammanlagda räntenetto, det de tjänar på skillnaden på in- och utlåning, ökade under kvartalet med 3,4 procent. Där bidrog bland annat lägre så kallade resolutionsavgifter och Riksbankens höjning av styrräntan med 0,25 procentenheter till noll.
Det så kallade provisionsnettot för de tre bankerna sjönk med 5,6 procent, bland annat sedan coronakrisen minskat kundernas kortanvändning.
Storbankernas kapitaltäckningsgrad pressades nedåt, men då FI sänkt kravet på så kallade kontracykliska buffertar till noll ökade bankernas kapitalutrymme.
Källa: Moody's Investors Service
