Bedömare: Bolsonaros tystnad triggade stormning

Genom en dimma av tårgas, pepparsprej och pulver från brandsläckare utspelar sig kaosartade scener. En grupp män krossar fönsterrutor med ett kravallstaket, en matta sätts i brand. Konstverk, möbler och datorer slås i spillror. En ridande polis dras till marken av en rasande folkskara. Iklädda gult och grönt, den brasilianska flaggans färger, slår de mannen med långa pinnar.

Söndagens attack mot den brasilianska demokratins högborg, då anhängare till den tidigare presidenten Jair Bolsonaro stormade kongressen, presidentpalatset och Högsta domstolen i Brasília, chockade omvärlden. Men för flera brasilianska experter var upploppen väntade – en tragisk uppfyllelse av den profetia Bolsonaro upprepade gånger hamrat in hos sina anhängare: Om jag fråntas makten kommer våldsamheter att följa.

– Bolsonaro och Bolsonaros familj har pratat om att attackera Högsta domstolen i åratal, säger Esther Solano, sociolog vid São Paulos federala universitet, till Washington Post och fortsätter:

– Och de senaste månaderna har upprorsretoriken hos Bolsonaro och hans familj samlat ännu mer styrka.

Sedan Bolsonaros förlust mot Lula da Silva i valet i oktober har expresidenten – ibland kallad "tropikernas Trump" – varit fåordig. Han har varken erkänt sig officiellt besegrad eller motsatt sig maktöverlämnandet – men inte heller sagt ett knyst för att stoppa de anhängare som snart började samlas på gatorna med krav på en militärkupp för att återinstallera honom vid makten.

I ett eko av Donald Trumps agerande skippade han Lulas installationsceremoni och lämnade den 30 december Brasilien för Florida, där han fortsatt befinner sig. I ett tårfyllt, direktsänt farväl kallade han valresultatet orättvist.

I Bolsonaros plötsliga frånvaro beslutade sig sedan de mest radikala anhängarna för att göra verklighet av expresidentens retorik, säger den politiska analytikern Alexandre Bandeira till Washington Post.

– Det här var väntat. Det var en tickande bomb.

Bland 67-åringens mest radikala anhängare finns en liten – men våldsam – grupp hårdnackade förespråkare för militärt styre. De glorifierar den brasilianska militärregim som inleddes med 1964 års statskupp, en regim som torterade och dödade oliktänkande, men som enligt Bolsonaroanhängarna var fri från korruption och kriminalitet.

I Bolsonaro – som hade porträtt av militärdiktaturens ledare på sitt kontor och som beklagat det faktum att inte fler dödades under juntans styre – fann de en like och förkämpe.

När den dåvarande presidenten inför valet i oktober påstod att Lula da Silva skulle "stjäla" valet från det brasilianska folket så lyssnade extremisterna.

– Om det är nödvändigt kommer vi att gå i krig, sade Bolsonaro under valkampanjen i juni.

Men när Lula utropades till valsegrare tystnade Bolsonaro. När hans supportrar blockerade motorvägar, attackerade polisstationer och slog läger framför militärbaser förblev han fåordig. I tystnaden hittade de mest radikala Bolsonaroanhängarna fotfäste, menar analytiker.

– Hans tystnad var fruktansvärd. Den signalerade till den mest ideologiska delen av hans följare att han stödjer dem, att de utför det jobb som deras boss inte kan, säger statsvetaren Jairo Nicolau vid Rio de Janeiro-institutet Fundacão Getulio Vargas.

Han fortsätter:

– Hans tystnad var den huvudsakliga gnista som antände de protester som nu pågår.