Blairs helomvändning sprider oro

Under det irländska ordförandeskapet har förhandlingarna om den nya grundlagen gått framåt. Prognoser säger att medlemsländerna kan komma överens någon gång i sommar. Sedan ska folkomröstningar hållas i ett antal länder för att ratificera förslaget för deras del. Det gäller förutom Storbritannien också Irland, Danmark, Luxemburg, Tjeckien, Polen och Nederländerna. I Spanien har den nye premiärministern inte sagt vad han tycker i frågan. Frankrike sägs vänta med ett beslut till konstitutionsförslaget är klart. I Tyskland finns inte möjligheten att hålla folkomröstningar. I Sverige finns för närvarande inga planer på en folkomröstning om konstitutionen.

I EU finns nu en oro för att britternas beslut får flera efterföljare. Det krävs att alla 25 medlemsländerna efter den 1 maj ger sitt godkännande för att konstitutionen ska bli verklighet.

Tony Blair som givit vika för en starka påtryckningar på hemmaplan har fått kritik.

- Regeringschefen för ett av de stora europeiska länderna borde inte riskera ett så centralt projekt som EU-konstitutionen på rent inrikespolitiska kalkyleringar, sade vice talmannen i Europaparlamentet, tysken Ingo Friedrich, till Reuters i tisdags.

Enligt TT kallar EU:s utvidgningskommissionär Günter Verhaugen Blairs beslut för "mycket överraskande".

De tyska parlamentsledamöterna Klaus Hänsch och Hans-Gert Pöttering sade enligt den franska nyhetsbyrån AFP, att alla länder som inte ratificerar konstitutionen måste lämna EU.

Själv sade Tony Balir vid en debatt i underhuset på torsdagen att om brittiska folket röstar nej får han sätta sig ner tillsammans med sina europeiska kollegor och hitta en väg framåt.

Stopp för dyra reseräkningar

Det ska bli slut med EU:s generösa reseersättningar. EU-parlamentets ledamöter har bett presidiet att anta nya regler så enbart de faktiska kostnaderna ersätts. Hittills har det varit schablonersättningar. Många har kunnat göra stora extraförtjänster.

Samtliga svenska ledamöter röstade för ändringen. Parlamentets vill att de nya reglerna ska börja gälla nästa mandatperiod.

Fortsatt pendling

Däremot fortsätter den månatliga flytten mellan Bryssel och Strasbourg. Trots att det ofta hörs klagomål bland parlamentsledamöterna på att behöva packa bagaget för plenarsammanträdena i Strasbourg röstade en majoritet på onsdagen för att fortsätta pendla. Det var budgetkontrollutskottet som föreslagit en enda arbetsplats, den i Bryssel.

Efter utvidgningen kostar det 203 miljoner euro extra per år att ha möten på två orter. Över tusen politiker, assistenter och tjänstemän sätter sig en gång i månaden på tåg och flyg för att ta sig från Bryssel till Strasbourg i östra Frankrike.

Främst är det tyskar och fransmän som vill ha kvar det nuvarande systemet. Från början hade det en stark symbolisk betydelse att ha parlamentet på gränsen mellan Frankrike och Tyskland.

Egentligen är EU-parlamentet splittrat på tre orter. Plenarsammanträdena hålls i Strasbourg, sessioner och utskottsmöten i Bryssel. Många tjänstemän arbetar i Luxemburg.

Porrdebatt stoppades

Vänsterpartisten Marianne Erikssons betänkande om sexindustrin kom inte upp på dagordningen som ett extra ärende. Partigruppen hade begärt det med hänvisning till att ärendet behandlats länge i utskottet och att Marianne Eriksson inte ställer upp i parlamentsvalet den 13 juni. 127 röstade för och 59 mot att inte ta upp ärendet på dagordningen.

Betänkandet innehåller förslag om förbud mot sexreklam, bojkott mot hotell som visar porrfilm och kampanj mot prostitutionen. Formellt skickas betänkandet tillbaka till jämställdhetsutskottet.

Utlämnande av personuppgifter

Parlamentet beslöt att begära ett utlåtande från EG-domstolen om överenskommelsen mellan EU och USA om att lämna ut flypassagerares personuppgifter. Parlamentet vill veta om den strider mot EU-fördraget. Kommissionär Chris Patten förklarade i kammaren att överenskommelsen var en kompromiss och att om flygbolagen inte lämnar ut personuppgifterna till den amerikanska tullen och säkerhetsministeriet så blir det kaos på flygplatserna.

Stärkt konsumentskydd

Kommissionen har föreslagit nya regler för att skydda konsumenterna mot skuldfällor. Parlamentet håller med kommissionen om syftet, men vill inte gå lika långt när det gäller beloppen som ska omfattas av reglerna. Det vill göra undantag bland annat för krediter på 500 euro, cirka 4 600 kronor, eller mindre och för krediter med säkerhet. Liberaler, kristdemokrater/konservativa och gröna röstade för undantaget. Socialdemokrater och vänstern röstade mot.

Parlamentet vill ha gemensamma regler för hela EU när det gäller erbjudanden och avtal. Uppgifter om effektiv ränta, avtalad löptid, avbetalningarnas antal och belopp samt totalkostnaden ska alltid anges.

Konsumenterna ska alltid ha rätt att betala hela eller delar av sin skuld i förtid. Parlamentets ändringsförslag skickas nu till rådet.

Samma väg tar ett förslag från kommissionen om otillbörliga affärsmetoder gentemot konsumenter. Parlamentet vill förtydliga vilka affärsmetoder som är förbjudna och att direktivet även gäller affärsmetoder när det inte blir något avtal.

Parlamentet vill också ha en svart lista på förbjudna metoder. På den finns bland annat fiktivt höga referenspriser som utgångspunkt för att bevilja rabatter och att försöka sälja falska märkesvaror.

Utsläppsrätter

I veckan antog parlamentet den kompromiss som träffats med rådet om kampen mot klimatförändringarna och målen i Kyotoprotokollet. Parlamentets ändringar betyder att de tidigarelägger direktivets startdatum från 2008 till 2005. Det blir då möjligt för industrin att dra nytta av projekt som minskar utsläppen av växthusgaser i bland annat utvecklingsländer redan när EU:s egna system för handel med utsläppsrätter träder i kraft.

Batteriåtervinning

Parlamentet antog nya mål och skärpta regler för insamling och återvinning av batterier och ackumulatorer. Ledamöterna kräver att 50 procent samlas in av årliga försäljningen under de två föregående åren när det gäller alla bärbara batterier och ackumulatorer i stället för 40 procent som kommissionen föreslår. Parlamentet vill också ytterligare begränsa användningen av kadmium, bly och kvicksilver. Det är nu upp till rådet att säga sitt.

Dålig sjösäkerhet i Östersjön.

I ett betänkande om sjösäkerhet, särskilt oljekatastrofer, som antogs i veckan klagar parlamentet på EU:s samarbetsavtal med Ryssland.

- Det innehåller bara ofullständiga garantier för sjöfartssäkerheten i Östersjön, anser parlamentet som vill att kommissionen fortsätter förhandlingarna med Ryssland om fartyg med farligt gods.

Sverige betalar minst i statligt stöd

Sverige tillhör de EU-länder som betalar minst i nationellt statligt stöd. Mest stöd i förhållande till sin BNP betalar Danmark, följt av Tyskland, Spanien och Portugal.

Totalt betalade EU:s medlemsstater ut 49 miljarder euro 2002, vilket är en minskning med en miljard från året före. Det visar en rapport från EU-kommissionen.

Men medlemsländerna har minskat stödet till det som brukar anses snedvrida konkurrensen. Det mesta av stödet, 73 procent sett till hela EU, gick till övergripande mål som forskning, utveckling och miljöfrämjande åtgärder. Resten var direkt stöd till företag eller sektorer, inklusive stöd till omstrukturering och krispaket.

Det direkta stödet är inte önskvärt enligt kommissionen, som dock erkänner att det kan vara nödvändigt för vissa syften som att skapa sysselsättning och ge utbildning.

För EU som helhet beräknas åtta miljarder kronor ha varit öronmärkta för de minst utvecklade regionerna, de så kallade stödområdena.