Chilenskt nej till ny grundlag

Nästan 62 procent sade under söndagens folkomröstning nej till det omfattande konstitutionsförslaget.

Nejet var i och för sig väntat, men omfattningen av motståndet visade sig vara större än vad opinionsinstituten och experter på förhand räknat med. I huvudstaden firade nej-sidan valresultatet med att vifta med chilenska flaggor.

– Vi är glada för att, ja – vi vill alla ha en ny grundlag – men en som är gjord på rätt sätt och den här motsvarade inte förväntningarna hos majoriteten, säger Santiagobon Lorena Cornejo.

2020 röstade nästan 80 procent av chilenarna ja till att byta ut den nuvarande konstitutionen. Det nya förslaget har därefter arbetats fram av en folkvald kommission bestående av 154 män och kvinnor, de flesta partipolitiskt obundna, med 17 platser reserverade för personer ur Chiles ursprungsbefolkningar.

Förslaget till ny författning har dock kritiserats för att vara alltför omfattande och radikalt. Om det hade gått igenom hade det inneburit stora förändringar, men kritiker har beskrivit förslaget som för långt, för otydligt och att man gått för långt i en del åtgärder. Bland annat slog det fast att Chile skulle förklaras som ett mångnationellt land, att flera självstyrande områden för ursprungsbefolkningen skulle etableras samt att jämställdhet och miljön skulle prioriteras.

Nejet innebär en förlust för president Gabriel Boric, som har sett sina opinionssiffror dala sedan han tillträdde i mars. Efter valresultatet konstaterar Boric att de politiska ledarna behöver arbeta "med mer beslutsamhet, mer dialog och mer respekt" för att nå ett nytt förslag som förenar Chile som land.

Vad som händer nu är ett frågetecken. Antagligen kommer ett nytt förslag behöva mejslas fram i hårda politiska förhandlingar. När den nuvarande konstitutionen skrevs 1981 styrdes Chile hårdfört av Augusto Pinochet, och grundlagen har sedan dess ansetts ligga i vägen för större sociala förändringar – och påminna om den forne militärdiktatorns skräckvälde.