De har tröttnat på neddragningar
Ulrika och Marie säger att de har världens bästa jobb men erkänner att det finns problem. Ständiga sparkrav och dålig information är något som upprör.
- Det handlar ständigt om ekonomin. Det märker även eleverna, säger Ulrika.
Nästa läsår stryps läromedelskontot och det blir ingen kompetensutveckling för personalen på Mohedaskolan. Att dra ner på läromedel påverkar många delar i undervisningen anser Ulrika och Marie. Läskunnighet och läsförståelse bland annat. Att skriva egna anteckningar är betydligt svårare än att läsa ur en bok.
- Eleverna är olika mogna och i olika stadier. Men även duktiga elever kan ha svårt att hinna med och anteckna. Det påverkar undervisningen, säger Marie.
Kopieringsmaskin Att elever behöver läsa och genom kritiskt tänkande själva ta fram det väsentliga finns ingen möjlighet med brist på böcker. Enligt Ulrika och Marie påverkar det bland annat kunskap i studieteknik.
- Men vi har ju kopieringsmaskinen, det måste sägas. Men även där finns det begränsningar, säger Marie.
- Men jag måste ju undervisa, så vad har jag att välja på?
Båda två är medvetna om att de ska följa läroplanen men samtidigt är de överens om att det är ekonomin som styr.
Kompetensutveckling För en tid sedan installerades ny datorutrustning och när det gäller IT är Mohedaskolan välförsedd. Samtidigt funderar lärarna på hur kommunen kan ha pengar till nytt IT-material när det inte finns några pengar till den löpande undervisningen.
- Man kan inte bara ha IT lika väl som man inte bara kan ha böcker. Alla andra verksamheter inom skolan är politiskt prioriterade men inte undervisningen, säger Ulrika.
När det gäller kompetensutvecklingen så konstaterar både Marie och Ulrika att de inte har stora krav. Men visst betyder fortbildning mycket.
- Det vi kan erbjudas kan vara något i höstlovsveckan. Men det styrs centralt, säger Marie.
Det innebär att det blir kurser som är väldigt allmänt hållna och utan den ämnesspecialiseringen som lärarna kan önska.
Får aldrig några besked Marie Fogelström och Ulrika Gustafsson har varit lärare i ganska många år. Utöver ekonomin så är de mest irriterade på att de aldrig får några besked, varken från barn- och ungdomsförvaltningen, BUF, eller från nämnden, BUN. Vid flera tillfällen har kollegiet ställt frågor till BUF och BUN men inte fått några svar. Och när väl information kommer så kommer besluten med mycket kort varsel. Angående ekonomin går det inte att få något tydligt besked alls i från BUN enligt lärarna.
Det har inte varit några diskussioner om ekonomin inom kollegiet enligt Ulrika och Marie. Samtalen har istället gällt LAS-listor, vilka lärare tvingas gå och vilka får vara kvar.
- Vi har inte ens kunnat ge besked om vem som blir klassföreståndare i klasserna eftersom vi inte vetat vilka lärare som blir kvar, säger Ulrika.
Varken Marie eller Ulrika vill klandra rektorerna.
- De gör så gott de kan, men de får inte heller några besked, säger Ulrika.
Marie påpekar att skolan ska vara en skola för alla. Det innebär att både den duktige, medeleleven och den svage ska få sitt. Men det är svårt med ständiga neddragningar i ekonomin.
