Annons

De hoppas på stöd: Ni måste ut och demonstrera

Aldrig, aldrig hade de ukrainska tvillingarna Oleg och Olga trott att Ryssland skulle invadera. Och aldrig hade de kunnat föreställa sig att de skulle fira 20-årsdagen på ett mottagningsboende för flyktingar i Malmö. Men tiden i Sverige ska inte bli ett långt kapitel i deras liv, det är de övertygade om.
Kriget i Ukraina • Publicerad 3 mars 2022
Återförenade i Malmö: Mamma Liudmila Mokhovyk (till vänster) var på besök hos vänner i Sverige när Ukraina invaderades. Sonen Oleg var i Polen, där han studerar. Viktoriia Hromiak och Olga Mokhovyk (till höger) flydde från Trenopil i västra Ukraina.Foto: Andreas Hillergren/TT
Gitarren är en av få ägodelar Oleg Mokhovyk har med sig till Malmö. Tjugoårsdagen den 1 mars firade han tillsammans med sin tvillingsyster Olga här på Migrationsverkets asylboende i Malmö.Foto: Andreas Hillergren/TT

– Jag hoppas att vi kan vara tillbaka om en månad eller två, säger 20-åriga Olga Mokhovyk.

Mycket hänger på omvärldens stöd, understryker de båda. De är överväldigade av den internationella uppslutningen hittills, men hoppas på mer:

Annons

– Ni måste gå ut och demonstrera för Ukraina, säger tvillingbrodern Oleg Mokhovyk.

De kom till Sverige i måndags och nu sitter de här, i ett spartanskt möblerat rum med fyra vita våningssängar av metall på Migrationsverkets asylboende på Jägersro i Malmö.

De har återförenats med sin mamma Liudmila Mokhovyk, som var på tillfälligt besök hos vänner i Malmö när kriget bröt ut. Med finns också Olgas kompis, 20-åriga Viktoriia Hromiak, som har sin familj kvar i Ukraina.

"Vill bara ha fred"

Olga visar upp en mobilbild på en patrullerande ukrainsk soldat från hemstaden Ternopil i västra Ukraina, som hon tog i lördags och skickade till mamma i Sverige. Den dagen hade hon också vaknat till ljudet av tjutande sirener.

– Det var mamma som sade att vi måste komma hit och hon ville absolut att vi skulle ta med Viktoriia också, säger Olga.

Olga och Viktoriia åkte med några vänners bil mot den polska gränsen. Det är en resa som i vanliga fall tar cirka fem timmar, men de hamnade i långa bilköer innan de till slut nådde fram. De sista åtta kilometerna fick de gå till fots.

– Det viktigaste är att vi är här tillsammans. Nu vill vi bara ha fred i Ukraina. Och nu har jag tre barn, inte två, säger Liudmila Mokhovyk och tittar på Viktoriia.

Mobilerna vibrerar konstant när nya uppdateringar från krigets Ukraina tickar in. Oleg visar inläggen från en nära vän som är på flykt från Charkiv och berättar om mängder av soldater och ryska fordon.

Själv befann sig Oleg i Polen, där han studerar, när kriget bröt ut. Hade han varit kvar i Ukraina hade det varit omöjligt att lämna, eftersom män mellan 18 och 60 år måste stanna för att försvara landet.

"Synd om ryska folket"

De har svårt att ta in det som har hänt deras hemland och säger samtidigt att de tycker synd om den ryska befolkningen.

Annons

– Jag tycker synd om det ryska folket, för de vet ju ingenting. De får inte se på tv vad som händer. De är som zombies – soldater som skickas till Ukraina tror att de ska åka på militärövning, säger Oleg Mokhovyk.

Men samtidigt finns en ilska och besvikelse över att inte fler i Ryssland reagerar.

– De borde protestera mer. De säger att de inte kan eftersom de kan gripas. Ja, de riskerar att sitta fängslade några dagar – men i Ukraina dör vi, säger Olga Mokhovyk.

Fakta: I dagsläget 2 000 lediga platser

Migrationsverket har i dagsläget cirka 2 000 platser lediga för asylsökande. I slutet av veckan tillkommer ytterligare cirka 1 000 platser, enligt generaldirektör Mikael Ribbenvik.

Han räknar med att det kan gå att få fram 20 000 extra platser de kommande veckorna.

Hittills har Sverige inte varit den primära destinationen för dem som flyr Ukraina. Fram till i måndags hade bara cirka 300 kommit, som bett om skydd. Utöver det har ytterligare ett okänt antal personer kommit från Ukraina, som inte sökt asyl.

Ukrainare har rätt att resa in i landet och vistas här 90 dagar utan visum.

EU-ländernas migrationsministrar ska under torsdagen behandla ett förslag från EU-kommissionen om att aktivera massflyktsdirektivet. Om ett sådant beslut tas, innebär det att ukrainare får samma rättigheter till skydd oavsett vilket EU-land de hamnar i.

Då har de rätt till bland annat boende, skola för barnen, viss sjukvård och arbetstillstånd. Skyddet gäller först i ett år, men kan förlängas till tre år.

Ukrainare behöver i det läget inte söka asyl för att få skydd, men de får heller ingen asylstatus.

EU:s massflyktsdirektiv tillkom 2001, efter inbördeskriget i forna Jugoslavien, för att kunna hantera stora flyktingströmmar.

TT
Så här jobbar Smålandsposten med journalistik. Uppgifter som publiceras ska vara korrekta och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.
Annons
Annons
Annons
Annons