Annons
Nyheter

Dubbla infrastrukturplaner på gång i kongressen

Klimatinitiativ, betald föräldraledighet, barnomsorg, insatser för äldre samt en utvidgad statlig sjukförsäkring,
Demokraterna i USA:s senat har enats om ett "mänsklig infrastruktur"-paket värt hisnande 3 500 miljarder dollar.
USA • Publicerad 14 juli 2021
Najoritetsledaren i senaten, New Yorkdemokraten Chuck Schumer.
Najoritetsledaren i senaten, New Yorkdemokraten Chuck Schumer.Foto: J. Scott Applewhite/AP/TT

– Alla stora program som president Biden bett oss om är finansierade på ett robust sätt, sade en nöjd Chuck Schumer, demokratisk majoritetsledare, enligt tidningen USA Today när samtalen nått i hamn.

Lagförslaget är helt separat från den infrastrukturreform som parallellt förhandlas med Republikanerna, som i nuläget omfattar insatser på motsvarande 1 200 miljarder dollar. De är tänkta att användas för att rycka upp USA:s eftersatta vägar, broar och hamnar samt införa höghastighetsinternet i hela landet.

Ser rött

Annons

De enorma satsningarna på "mänsklig infrastruktur" får dock Republikanerna, som av tradition vill se en liten statsapparat och låga skatter, att se rött.

– 3 500 miljarder dollar i nya utgifter är 3 500 miljarder dollar som vi inte har, säger den republikanske Utah-senatorn Mike Lee enligt nyhetsbyrån AFP.

Demokraterna har därför skrivit samman reformerna med statsbudgeten. Just budgetförslag kan nämligen, i enstaka fall, godkännas av senaten med enkel majoritet. Detta genom en teknisk specialprocess som på engelska kallas "reconciliation", och som sätter de vanliga reglerna om minst 60 senatorers stöd ur spel.

Minimal majoritet

Maktfördelningen i senaten är minst sagt jämnt, 50-50, men vicepresident Kamala Harris har utslagsrösten. I kongressens andra kammare, representanthuset, har Demokraterna majoritet.

Klimatinsatser, nya jobb samt hjälp till amerikanska familjer hör till president Joe Bidens stora vallöften – jämte kampen mot coronapandemin.

Fakta: USA:s kongress

Kongressen är den federala lagstiftande församlingen i USA med säte i Kapitolium i huvudstaden Washington DC. Dess arbete löper i tvåårsperioder, den 3 januari 2021 startade det 117:e kongressmötet.

Består av senaten med 100 ledamöter, två från varje delstat, och representanthuset med 435 platser, fördelade i relation till delstaternas folkmängd.

I det demokratledda representanthuset sitter i nuläget 218 demokrater och 212 republikaner. Fem platser är vakanta. Talman Nancy Pelosi leder arbetet.

I senaten har Republikanerna och Demokraterna 50 ledamöter vardera. Kammarens ordförande, vicepresident Kamala Harris, har dock utslagsrösten vilket i praktiken innebär att Demokraterna styr även där. Majoritetsledare är New Yorkdemokraten Chuck Schumer.

Ledamöterna i representanthuset går till val vartannat år. Senatorerna väljs på sex år (vartannat år löper omkring en tredjedel av deras mandatperioder ut).

Kongressen stiftar federala lagar, beslutar om skatter och anslag samt godkänner ministrar och andra höga tjänstemän. Federala tjänstemän, inklusive presidenten, och domare kan avsättas av kongressen genom riksrätt. Lagar som stiftas av kongressen kan underkännas av Högsta domstolen.

TT
Så här jobbar Smålandsposten med journalistik. Uppgifter som publiceras ska vara korrekta och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.
Annons
Annons
Annons
Annons