Expert: Marknaden kan få panik trots stöd

Det har varit några dramatiska dagar på energifronten sedan börserna stängde i fredags.

Först kom beskedet att Gazprom stoppar gasen till Europa på obestämd framtid, vilket riskerar att få gaspriserna i Europa att skena.

I lördags meddelade sedan statsminister Magdalena Andersson och finansminister Mikael Damberg att regeringen kommer att säkra elbolagens likviditet i form av garantier på hundratals miljarder.

Två besked som båda kan påverka marknaderna i veckan, på olika sätt, enligt de experter som TT talat med.

– Jag kan konstatera att regeringen gör det här bland annat för att marknaden inte ska få panik efter Gazprom-stoppet. Det man är rädd för är en total energikollaps i vinter, med skenande priser från dagens nivå, säger Christian Kopfer, råvaruanalytiker hos Handelsbanken.

Det i sin tur skulle riskera att spilla över på hela det finansiella systemet.

– Då försöker man lugna genom att säga att staten kommer garantera energibolagens likviditet, säger han.

Risken för spridningseffekter från energimarknaden till bland annat aktiemarknaden ökar i takt med att energikrisen djupnar, enligt Kopfer:

– Om marknaden blir mer och mer orolig för totalt eskalerande elpriser, från redan ohållbara nivåer, skulle det kunna orsaka panik på de finansiella marknaderna, säger han och fortsätter:

– När det väl händer kan det gå fort. Det är omöjligt att veta vad som utlöser det, men ett Gazprom-stopp skulle kunna vara en sådan trigger, säger han.

Att Gazprom stängde av gasen kom dock inte som någon större överraskning för marknaden, enligt SEB:s aktiestrateg Esbjörn Lundevall.

“Börsen har redan diskuterat en svagare konjunktur i stor utsträckning. Men förmodligen tas denna negativa nyhet ändå som en ny smäll mot i synnerhet allt med exponering mot energipriser. Hur mycket hänger förstås på hur elpriserna utvecklas”, skriver han i ett sms till TT.

Han tror att säkerhetskraven för elbolagens terminer, som är det likviditetsgarantin ska täcka, är en allt för teknisk fråga för att ha skapat något större oro på börserna.

Enligt Torbjörn Isaksson, chefsanalytiker på Nordea, är det viktigaste med regeringens krisgaranti signalen som det sänder.

– De vill signalera att om det dyker upp andra problem som kan påverka ekonomin så kommer de även då att ta till kraftfulla åtgärder för att mildra de potentiella negativa effekterna, säger han.

När det kommer till börsen är det dock många andra faktorer som påverkar mer än energipriserna, enligt Isaksson.

– Inte minst räntemarknaden och konjunkturen. Men alla som på ett eller annat sätt gör affärer med energibolagen blir så klart exponerade för risken, säger Torbjörn Isaksson.

En likviditetsgaranti löser heller inte grundproblemet att utbudet på energi i Europa är lägre än efterfrågan. Christian Kopfer på Handelsbanken säger att priserna redan nu är ohållbara.

– Och då är vi inte inne i den kritiska perioden, utan det är när det blir kallt. Det är då hela elsystemet i Europa och Norden kommer att utsättas för de här enorma prövningarna. Det är då bristen på energi kan få elsystemen att kollapsa, säger han.