GDPR Illustration

Ta del av våra användarvillkor

Med dataskyddsförordningen GDPR (General Data Protection Regulation) har vi uppdaterat våra användarvillkor så att det framgår vilka uppgifter vi samlar in från dig – och vad vi använder dem till. När du besöker våra webbplatser och appar samlar vi in uppgifter från dig för att förbättra din användarupplevelse. Det inkluderar även vilka annonser vi visar för dig.

FN oroas av tonläget i Bosnien

Den upptrappade retoriken i Bosnien-Hercegovina och Serbien är djupt oroande, varnar FN:s människorättskontor som oroas inför kommande val.
Bosnien-Hercegovina • Publicerad fredag 21:00
Bosnienserbiska polisstyrkor i marsch på årsdagen för bildandet av Republika Srpska. FN oroas av de allt hätskare nationalistiska tongångarna i Bosnien-Hercegovina. Arkivbild.
Bosnienserbiska polisstyrkor i marsch på årsdagen för bildandet av Republika Srpska. FN oroas av de allt hätskare nationalistiska tongångarna i Bosnien-Hercegovina. Arkivbild.Foto: Radivoje Pavicic/AP/TT

Dess talesperson Liz Throssell pekar på ett eskalerande händelseförlopp där olika personer "glorifierar" dömda krigsförbrytare och hetsar mot andra grupper, i vissa fall med uppvigling till våld.

Förra helgen firade bosnienserber 30-årsdagen av det unilaterala utropandet av en självständig region, vilket ses som inledningen på det förödande kriget i Balkan. I Banja Luka marscherade polisstyrkor och i Sarajevo bars en enorm serbisk flagga fram längs gatorna.

I staden Foca arrangerade anhängare till Röda Stjärnan, en av de stora fotbollsklubbarna i Serbien, ett evenemang med fyrverkerier där ett porträtt av den livstidsdömde krigsförbrytaren Ratko Mladic hissades på en husfasad.

I Serbien skedde ytterligare manifestationer. Liz Throssell pekar på fackeltåg där det sjöngs nationalistiska sånger med uppmaningar om att erövra delar av det forna Jugoslavien, samt att det sköts skott i luften utanför en moské.

Det bosnienserbiska styret har börjat ta kliv ut ur den kompromissartade statsapparat som tog form med fredsavtalet 1995. Dess uttalade mål är att bryta sig ur Bosnien-Hercegovina.

Under 2022 ska det hållas val både i Bosnien-Hercegovina och i Serbien. Ett extremt spänt politiskt läge riskerar att förvärras ytterligare i samband med valen, varnar Liz Throssell.

Fakta: Bosnien-Hercegovina

Bosnien-Hercegovina är ett land med drygt 3,5 miljoner invånare, som ligger i de centrala delarna av det som tidigare var Jugoslavien, på Balkanhalvön. Sarajevo är huvudstad.

När staten Jugoslavien kollapsade år 1992 utbröt ett blodigt inbördeskrig där bosnienserberna inte ville erkänna en bosnisk självständighetsförklaring och bildade en egen stat, Republika Srpska. Det efterföljande kriget kännetecknades av krigsförbrytelser och etnisk rensning, till större delen begångna av de bosnienserbiska styrkorna. Vid massakern i Srebrenica i juli 1995 dödades runt 8 000 bosniakiska pojkar och män i det största folkmordet i Europa sedan andra världskriget.

I fredsavtalet i Dayton 1995 delades Bosnien-Hercegovina i två självstyrande delar: Federationen, där främst bosniaker och bosnienkroater bor samt Republika Srpska, där majoriteten är bosnienserber.

På nationell nivå har landet ett tredelat presidentskap: ett presidentråd, som består av en bosniak, en kroat och en serb. Valsystemet har en konstruktion där etnicitet är en bärande del. I Republika Srpska väljs den serbiska representanten och i Federationen väljs den bosniska och kroatiska.

Källa: Landguiden/UI, Nationalencyklopedin

TT
Så här jobbar Smålandsposten med journalistik. Uppgifter som publiceras ska vara korrekta och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.