Dansk röst om EU-försvaret en "viktig signal"

När Ryssland invaderade Ukraina den 24 februari förändrades det säkerhetspolitiska läget radikalt i Europa. Tio dagar senare kom beskedet att det danska folket ska folkomrösta om att delta i EU:s försvarssamarbete fullt ut.

– Det fanns en tid före Rysslands anfall på Ukraina och det finns en tid efter, sade statsministern Mette Frederiksen (S) på kvällen den 6 mars när hon tillsammans med flera oppositionspartier höll en presskonferens om att en folkomröstning ska hållas.

I dag kan runt 4,2 miljoner danskar lägga sin röst om försvarsförbehållet – ett av fyra undantag från EU-samarbetet som Danmark har sedan 1993. Av folketingets partier är det endast rödgröna Enhedslisten samt invandringskritiska Dansk Folkeparti och Nye Borgerlige som säger nej till att ta bort undantaget.

– För Dansk Folkeparti och Nye Borgerlige handlar det om Danmarks suveränitet i förhållande till EU. För Enhedslisten om en militarisering, säger Rasmus Brun Pedersen, lektor i statsvetenskap vid Århus universitet.

Rätten att bestämma över danska soldater kommer dock inte att överlämnas i EU:s händer om förbehållet tas bort. Det är det danska parlamentet som fattar beslut om huruvida soldater ska ingå i framtida EU-operationer.

Både Dansk Folkeparti och Nye Borgerlige anser dock att det räcker att Danmark är med i försvarsalliansen Nato.

– När vi talar om säkerhet är det Nato som garanterar vår säkerhet, självständighet och frihet, sade nyligen Pernille Vermund, partiledare för Nye Borgerlige, enligt nyhetsbyrån Ritzau.

En opinionsundersökning, gjord av Voxmeter för Ritzau, visar att 48 procent av de tillfrågade skulle rösta ja till att avskaffa försvarsförbehållet. 31 procent säger att de tänker rösta nej, medan en dryg femtedel – 21 procent – uppger att de inte vet hur de ska rösta.

Länge har det inte varit något större problem för Danmark att stå utanför EU:s försvarssamarbete, men efter Rysslands annektering av Krim i Ukraina 2014 har unionen tagit små steg för ett djupare samarbete på området.

– Det har blivit allt fler gånger där vårt förbehåll har märkts. Fler gånger där vi inte har kunnat vara med på exempelvis olika möten. Det har inte betytt så mycket fram till 2014, eftersom EU inte haft särskilt mycket aktivitet på området innan dess, säger Brun Pedersen.

Även om det danska undantaget har blivit mer märkbart på senare år har det i praktiken inte haft någon betydelse, anser Peter Viggo Jakobsen, lektor vid den danska försvarshögskolan.

– EU är en liten militär spelare, så av den anledningen har det ingen betydelse om vi är med eller inte. Förbehållet gör att vi inte kan vara med i insatser ledda av EU, men där har vi i stället kompenserat genom att bidra till andra operationer i Nato och FN, säger han.

Peter Viggo Jakobsen ser inte heller några problem med att Danmark inte har kunnat vara aktivt i försvarsbyrån EDA (European Defence Agency).

– Vi har inte kunnat sitta med i möten när det beslutas om vilka projekt som ska göras, men när väl projekten är i gång går det över till industripolitik och då gäller inte längre undantaget. Danska vapenproducenter har sagt till mig att de fram till i dag inte har haft några stora problem med att komma med i olika EU-projekt, säger Jakobsen.

Enligt honom handlar folkomröstningen i stället om att skicka en signal till omvärlden.

– Det är mer en politisk fråga om hur Danmark vill uppfattas av sina allianspartner i EU och Nato. Ja-sidan har rätt när de säger att vi genom att ta bort förbehållet skickar en viktig signal om att vi står hundra procent enade med våra allierade, säger han.