Annons
Nyheter

Försäljning av myggmedel rusar

Ilskna, envetna och väldigt många – årets myggplåga får en del av oss att desperat söka efter nya metoder att slippa stick.
Och försäljningen av antimyggprodukter rusar i butikerna.
Men det finns naturliga myggskrämmor som du kanske redan har hemma.
Ekonomi • Publicerad 4 juli 2021
Nog är de fler och ettrigare än vanligt? Vädret på många håll har varit kalas för myggen. Arkivbild.
Nog är de fler och ettrigare än vanligt? Vädret på många håll har varit kalas för myggen. Arkivbild.Foto: Johan Nilsson / TT
Grapefruktskal, kattmynta och basilika kan också hålla myggen borta.
Grapefruktskal, kattmynta och basilika kan också hålla myggen borta.Foto: Janerik Henriksson/TT/ Marcus Stensmyr / Lunds universitet

Vädret i år har på sina platser varit rena drömmen för myggen. Kall vår, sedan mycket regn och därpå riktigt varmt har gjort att de är så många fler än vanligt på många håll, konstaterar forskare. Flera arter av myggor kläcks samtidigt, och vi fäktar, kliar och smörjer oss.

Hittills i år har efterfrågan på myggprodukter ökat enormt.

Annons

Agnes Nilsson, presstalesperson på Apoteket, berättar att försäljningen av myggmedel hos dem hittills är dubbelt så stor som i fjol.

På Elgiganten, som säljer mer maskinella åtgärder för myggbekämpning, är det på samma sätt. Redan nu har det sålts mer än under hela förra sommaren, berättar Andree Ekström, försäljningschef på Elgiganten.

Tomma hyllor

– Just nu är hyllorna tomma, vi har blivit lite tagna på sängen. Men vi får in mer, säger han.

Han berättar att det finns både små, portabla myggskrämmor, som drivs med värme och som aktiverar ett ämne som får myggen på flykt, och mer mastodonta antimyggmaskiner, som lockar till sig myggen i en behållare och dödar dem. Men myggdödarna kan kosta mycket, upp till 16 000 kronor, berättar han.

Frågan är bara om myggmedel och myggskrämmor verkligen fungerar mot de ilskna myggorna som vill dricka vårt blod.

– Jo, det finns en uppsjö av produkter. Det mest effektiva myggmedlet är det som innehåller ämnet DEET, säger Marcus Stensmyr, biolog och myggforskare vid Lunds universitet.

DEET är ett ämne som inte finns i naturen, berättar han. Det togs fram av den amerikanska militären på 50-talet, och visade sig fungera mycket bra mot mygg.

– Man vet inte hur, bara att det fungerar.

I Sverige finns produkter som innehåller DEET, men kanske är inte halterna så höga som i exempelvis USA. Där kan man få tag på rent DEET, men här handlar det mer om några procent, förklarar han.

– Det är inte direkt giftigt för människor, men inte heller nyttigt. Problemet är att det löser upp plast, säger Marcus Stensmyr.

Annons

Myggskrämmorna och myggdödarna fungerar också, konstaterar han, även om effekten kan variera.

Men det finns faktiskt också naturliga myggmedel som han forskat på.

Frukt och växter

– Vi har undersökt kattmynta, och publicerade en vetenskaplig artikel om det förra året. Kattmyntan är effektiv, den innehåller ett ämne som heter nepetalakton och som myggen avskyr. Ämnet luktar inte, men aktiverar smärta hos myggen, så att det bränner till på dem. De avskyr det.

Den som har kattmynta (latinskt namn Nepeta cataria) i sin trädgård kan sätta en kruka eller några kvistar på bordet.

– Det är trevligt och luktar gott. Men myggen gillar inte heller basilika.

Grapefrukt innehåller också ett ämne som får myggen att fly, berättar han.

– I skalet finns ämnet nootkaton. Man vet inte exakt hur det fungerar, men troligen så påverkar det myggornas hjärna så att det maskerar vår doft för dem.

Ämnet är inte så koncentrerat i skalet på en vanligt grapefrukt, och man måste nog gnida in ganska mycket för att få effekt. I andra länder finns koncentrat, men ännu är det inte godkänt i EU, berättar han.

Han har också fått tips om gamla knep från Skottland, där fläderblad användes som myggavskräckare förr, berättar han.

Med hans rön om vad myggorna ogillar kanske vi kommer att tillbringa grillpartyt med grapefruktskal på huvudet, kattmyntakrans runt halsen och basilika i urringningen.

Annons

– Ja, och så lite myggmedel på armarna.

Kanske kommer vi också att lägga rödbetsskal i utkanten av våra trädgårdar för att locka myggen bort från oss.

– I skalet på rödbetor sitter ett ämne som heter geosamin, som luktar våt jord, och som produceras av jordbakterier. Myggmammorna tycker att det luktar jättegott, som vattendrag där det finns mikroorganismer, och söker sig dit, säger Marcus Stensmyr.

Fakta: Myggmedel och myggskrämmor

Det finns olika typer antimyggprodukter som fungerar på lite olika sätt.

Myggmedel kan sprejas eller smörjas på huden eller kläderna. Medlet innehåller kemikalier som myggor inte tycker om. Det finns olika verksamma ämnen, de som finns i godkända myggmedel i Sverige idag är DEET, IR3535, icaridin och citroneukalyptusolja. Alla dessa ämnen verkar genom att stöta bort myggorna och förhindra att de sätter sig på huden.

Det finns också antimyggmedel i små apparater, som aktiverar det kemiska medlet genom värme eller elektricitet, så att myggorna skräms bort från en större yta.

En annan variant är antimyggmaskiner som lockar till sig myggorna, och sedan dödar dem. De kan fånga in stora mängder myggor. De drivs med gasol eller el, men är betydligt dyrare än de mindre myggmojängerna.

Bland de mer naturliga myggmetoderna finns kattmynta, som skrämmer bort myggorna eftersom ett ämne i myntan aktiverar smärta, grapefruktskal som påverkar myggans hjärna och basilika som de inte tycker om.

Källa: Marcus Stensmyr, Lunds universitet, Elgiganten, Kemikalieinspektionen,

Fakta: Myggmedel och myggskrämmor

Alla myggmedel som säljs i Sverige måste vara godkända i EU och Sverige. Det innebär att de är noggrant granskade, enligt Kemikalieinspektionen. Medlens påverkan på både hälsa och miljö undersöks, också hur medlet kan påverka vattendrag och grundvatten vid exempelvis bad eller duschning.

Kemikalieinspektionen undersöker också de andra ämnena i produkten, förutom det ämne som är verksamt mot myggen.

Barn kan vara särskilt känsliga eftersom de har tunnare hud och dessutom ofta kan stoppa fingrarna i munnen. De kan därför få i sig mer av ämnena. För vissa medel sätts därför särskilda villkor för olika åldrar.

Källa: Kemikalieinspektionen

TT
Så här jobbar Smålandsposten med journalistik. Uppgifter som publiceras ska vara korrekta och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.
Annons
Annons
Annons
Annons