Forskare: "Att vara tjock är ingen sjukdom"
Först och främst: Ja, vi blir allt tyngre och nej, det är inte bra.
– Generellt har svenska folket långsamt ökat i vikt under flera decennier, precis som i de flesta andra länder i världen, säger Erik Hemmingsson, docent och överviktsforskare på Gymnastik- och idrottshögskolan (GIH).
Varje vecka kan vi läsa om riskerna med den ökande övervikten. Den ökar risken för diabetes typ 2, hjärtsjukdom, ledbesvär, cancer, och depression – och så vidare. Men det betyder inte att alla med övervikt och fetma blir sjuka. Det betyder inte heller att smala är förskonade från sjukdomarna. Larmen skapar en onödig oro, enligt Erik Hemmingsson:
Kan minska risken
– Resonemanget om fetma som ett hot mot hälsan går inte att föra ner på individnivå. Det finns många tjocka människor som har en utmärkt hälsa och som lever väldigt sunt, säger han.
Dessutom går det att minska risken för att övervikten leder till ohälsa.
– Den ohälsa som är överrepresenterad hos överviktiga kan kompenseras med andra hälsofrämjande saker som motion, bra mat och god sömn.
Forskning har också visat att cancerrisken vid fetma minskar om man håller blodsockret stabilt.
Att peka ut alla med övervikt som ohälsosamma är inte bara stigmatiserande, det i sig kan göra människor sjuka:
Mobbning skadar
– Mobbning, diskriminering och sociala bestraffningar är en en otroligt viktig anledning till varför tjocka människor har en ökad förekomst av viss sjukdom överhuvudtaget.
Erik Hemmingsson tycker att vi har fått ett tunnelseende på vikten som roten till allt ont gällande hälsan.
– Det är fullkomligt orimligt att definiera en tung kropp som en sjukdom, säger Erik Hemmingsson.
Inom kultur och underhållning ses tjocka ofta som glada, lata och lite korkade.
Tjocka är på sätt och vis den sista utposten när det gäller mobbning som det ses mellan fingrarna på.
Går långsamt
Motrörelser, som kroppspositivism, har dock ändrar synen på övervikt något:
– Det finns numera en viss ökad medvetenhet om att övervikt inte behöver vara ett hälsomässigt problem, men det går väldigt långsamt framåt, konstaterar Erik Hemmingsson.
– Så länge vi ser vår kropp som ett problem och så kommer den att vara det. Vi borde hylla kroppen för det mirakel den faktiskt är, i stället för att gå omkring och vara missnöjd med den.
Fakta: Fettceller
En normalviktig person har mellan 40 och 50 miljarder fettceller. Överviktiga kan ha dubbelt så många.
Människor har olika typer av fettväv, vissa har små fettceller, andra har få men stora.
Forskare tror att det är typen av fettväv som avgör om man blir sjuk av sin övervikt eller inte.
Värst för hälsan är det inre viscerala fettet, som lagras kring våra inre organ. Det utsöndrar mer skadliga ämnen som på sikt kan leda till sjukdom.
Visceralt fett är inte alltid synligt. Man kan alltså vara slank men ha mycket visceralt fett.
Tidigare trodde man att fettceller inte omsattes. Nu tror man att tio procent av dem byts ut varje år.
När man går upp i vikt blir fettcellerna i huvudsak större.
När man går ner i vikt töms fettcellerna delvis på sitt innehåll.
Varför vissa lättare går upp i vikt än andra vet man inte säkert. Huvudorsaken är att man får i sig mer energi än man gör av med. Men det finns sannolikt fler förklaringar.
En teori är vissa människor har en fettväv som inte kan omsätta fettet på ett normalt sätt. Detta är genetiskt.
Källa: Karolinska institutet
Fakta: Fettceller
Hälsa är otroligt mångfacetterat, säger Erik Hemmingsson.
Vikten, eller rättare sagt fettväven, är en av väldigt många olika faktorer som kan spela en roll för vår hälsa. Men det beror på var fettdepåerna sitter, deras storlek, hur pass välfungerande fettväven är, och om den leder till konsekvenser som insulinresistens och inflammation. Faktorer som genetik, social utsatthet, uppväxtfaktorer, ekonomi, bostadsområde, stress, sömn, rökning, kost, motion, alkohol, missbruk, är minst lika viktiga eller ännu viktigare för vår hälsa.
Kan en fet människa vara fullt frisk?
Jo, absolut. Det går inte att dra alla människor över ett och samma gränsvärde, det vill säga ett BMI på 30 kg/m2. Både sjukvård och akademi behöver komma fram till en mycket bättre definition och diagnostik än BMI så att de människor som faktiskt har tydligt negativa konsekvenser av sin fettväv får den hjälp de behöver, samtidigt som alla andra slipper bli viktmobbade.
Varför blir vissa tjocka?
Det är ett pussel av många faktorer som samverkar, där de flesta ligger utanför människors egen kontroll. Det handlar inte om bristande karaktär. Det är främst genetik och olika typer av social utsatthet, som i sin tur genererar otrygghet och ihållande stress. Andra saker som kan spela roll är bristande sömn, högt tv-tittande, kost med hög energitäthet, bristande amning och hög födelsevikt.
Varför ska man inte banta?
För att det inte fungerar. Kroppen har sitt egna system att reglera vad vi väger. Vikten vi förlorar kommer tillbaka, vilket har med ett starkt fysiologiskt försvar att göra.
Kan man motverka effekterna av övervikt på hälsan?
En stor del av den ohälsa som är överrepresenterad hos överviktiga kan kompenseras med andra hälsofrämjande insatser som motion, bra mat, god sömn och återhämtning och socialt kapital. Vi kan alla, oavsett vad vi väger, få en bättre hälsa genom att leva på ett balanserat och hållbart sätt som vi mår bra av.
