Förslag: Barnets bästa vid omhändertagande

För en månad sedan lade regeringen fram ett förslag för hur lagen med särskilda bestämmelser för vård av unga (LVU) kan skärpas. En av de fem punkterna i förslaget är att LVU-vården inte får upphöra förrän de omständigheter som föranledde vården förändrats på "ett varaktigt och genomgripande sätt".

Förslaget kallas lex "Lilla hjärtat" efter det uppmärksammade fall där en treårig flicka hittades död hemma hos sina biologiska föräldrar en tid efter att tvångsvården av henne hade avslutats.

Nu har Anders Hagsgård, på socialutskottets uppdrag, utrett hur man kan införliva rekvisitet (ett särskilt villkor) "barnets bästa" när ett LVU-omhändertagande prövas. Han föreslår att ytterligare ett steg i prövningen införs.

Myndigheterna ska också ställa sig frågan: "riskerar barnets hälsa eller utveckling att allvarligt skadas om vården upphör". Blir svaret på den frågan ja, ska tvångsvården fortsätta.

I praktiken innebär hans förslag att även om föräldrarnas förmåga att ta hand om ett barn förändrats på "ett varaktigt och genomgripande sätt", så kan tvångsvården fortsätta om socialnämnden och förvaltningsrätten anser att barnet mår bäst av att den vården fortsätter.

Hagsgård anger fem olika omständigheter som myndigheterna ska beakta när de gör en sammanvägd bedömning av vad som är bäst för barnet. Barnets inställning till vården och en fortsatt placering, relationen till vårdnadshavare och syskon samt barnets förankring i skola och i den sociala miljön, är några av dem.

Socialutskottet har nu skickat ut hans förslag till över 80 olika remissinstanser som ska svara senast i juni.

Lex "Lilla Hjärtat" förväntas träda i kraft 1 juli, medan Hagsgårds förslag inte förväntas vara färdigt för politiskt beslut förrän efter valet i höst.