Hjälp forskarna: Tjalla på våldgästande möss
Gnagare är viktiga vid överföringen av djurspridda sjukdomar som sorkfeber, TBE och harpest. Ändå vet forskningen väldigt lite om vad det egentligen är som får de små besökarna att ta sig in i hus, stugor, garage, uthus och vedförråd – där det troligen är störst risk för människor att smittas, skriver Sveriges lantbruksuniversitet (SLU).
SLU har en app – kallad Mus i hus – där universitetet vill att människor ska rapportera in sina besök, enligt ett pressmeddelande.
"Med hjälp av allmänhetens egna observationer vill vi öka kunskapen om vilda gnagares ekologi, och ta reda på vilka som är de viktigaste faktorerna bakom utbrott av sjukdomar som sprids från gnagare till människor", säger docent Frauke Ecke.
I appen kan folk registrera observationsplatsen, datum, väderförhållande samt typ av djur som setts. Det går också att ladda upp bilder för hjälp med artbestämningen. Appen finns på svenska och engelska, och fynd i hela världen kan registreras.
Fakta: Gnagarburna sjukdomar
I Sverige finns flera allvarliga sjukdomar som kan bäras från gnagare till människor – exempelvis sorkfeber, borrelios, fästingburen hjärnhinneinflammation (TBE) och harpest (tularemi).
Sjukdomarna sprids direkt från gnagare till människor (som sorkfeber och harpest) och/eller indirekt med hjälp av exempelvis fästingar (som borrelios och harpest).
Antalet människor som drabbas varierar mycket mellan olika regioner i Sverige och mellan år.
2007 fick över 2 000 människor i Sverige sorkfeber och nästan 90 procent av personerna insjuknade i de fyra nordligaste länen.
2019, då det fanns färre sorkar, rapporterades bara 155 fall i hela landet.
Skogssorkar som bär på sorkfeberviruset sprider det via urin, saliv och avföring. När människor kommer i kontakt med det, eller andas in damm som förorenats av viruset, kan smittan spridas.
Källa: Sveriges lantbruksuniversitet
