Annons
Nyheter

Hur många fåglar finns i trädgården?

Talgoxe eller blåmes? Grönsiska eller grönfink? Känner ni igen arterna? Snart startar vinterfågelräkningen och det är framför allt fåglarna vid fågelbord och fröautomater som ska rapporteras.
Nyheter • Publicerad 17 januari 2006
Talgoxen tillhör stamgästerna vid fågelbordet. Den och många andra fågelarter ska nu räknas i kampanjen Vinterfåglar in på knuten.
Talgoxen tillhör stamgästerna vid fågelbordet. Den och många andra fågelarter ska nu räknas i kampanjen Vinterfåglar in på knuten.Foto: 

Från och med lördag den 27 januari och fyra dagar framåt ska landets vinterfåglar räknas i en kampanj som heter Vinterfåglar in på knuten.

- Tanken är att få en bättre bild över fåglarnas utbredning, säger Anders Wirdhem, från Sverige Ornitologiska förening.

Annons

Fågelskådandet pågår under hela året och under vintern blir det allt fler människor som sätter upp fågelbord eller fröautomater för att locka till sig fåglar. I England och USA är fågelmatning en stor industri och intresset har exploderat även i Sverige, berättar Anders Wirdhem, från Sveriges Ornitologiska förening.

- Utvecklingen är likadan här. Förr såldes fågelfröer bara mellan jul och sportlovet. Nu pågår försäljning av fågelfröer året om. Det är bara att titta på försäljningssiffrorna.

Sista helgen i januari

I år uppmanas allmänheten att räkna sina vinterfåglar i trädgården. Räkningen pågår under fyra dagar, med början sista helgen i januari. En sammanställning av resultaten görs senare i vår.

- I Storbritannien har man räknat vinterfåglar under 10-15 år och där har man en bättre koll över vilka vinterfåglar det finns.

Lunds universitet genomför årliga räkningar, men dessa sker endast regionalt. Ett upprop till allmänheten kan därför få ett större genomslag och en bättre spridning, tror Anders Wirdhem.

Det är stor skillnad på vilka fåglar man upptäcker på skånska slätten jämfört med i norr-länska Haparanda, påpekar Anders Wirdheim. Genom en landsomfattande vinterfågelräkning får man en hygglig bild över vilka arter som finns på

olika ställen. Anders Wirdhem tar rödhaken som exempel på en fågel som numera har blivit en vinterfågel på grund av de senaste milda vintrarna. Under 1980-talet var det oerhört ovanligt med en rödhake vid fågelbordet. Det omvända förhållandet gäller gråsparven, som nästan helt har försvunnit från fågelborden.

- Att gråsparven har försvunnit borde bekymra oss och vi vet inte varför, säger Wirdheim.

Matning av fåglar är en populär syssla. Anders Wirdhem tror det beror på att fåglar ger liv åt omgivningen. Det handlar inte bara om att hjälpa fåglarna med föda.

Annons

- En trist vinterdag kan livas upp och bli meningsfull av ett gäng talgoxar som sitter vid fågelbordet.

Notera art och antal

Hur fågelräkningen går till i detalj finns att läsa om på Sveriges Ornitologiska förenings hemsida (www.sofnet.org). Rapportering kan ske via nätet eller

på vykort. Det handlar om att notera vilka arter som besöker fågelbordet och hur många de är. Typ av fågelmat ska också registreras.

- Bäst är rena fröer, som solrosfrön, hampfrön eller jordnötter i automat. Automat är att föredra före fågelbord, eftersom man då undviker att fåglarna sitter i maten och riskerar att sprida smitta.

Jan Bärtås
Så här jobbar Smålandsposten med journalistik. Uppgifter som publiceras ska vara korrekta och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.
Annons
Annons
Annons
Annons