IS-lojalister sätter skräck i Moçambique

Byns fotbollsplan förvandlades till en "avrättningsplats" där militanta islamister halshögg och styckade sina offer. Fler människor mördades på samma vis i en annan by, rapporterar moçambikiska medier, som uppger att upp till 50 personer nyligen kan ha fallit offer för de senaste extremistdåden i Kap Delgado (Cabo Delgado) i norra Moçambique.

– De brände ner husen och sedan följde de efter invånarna som flytt ut i skogen och inledde sina makabra handlingar, sade polisbefälet Bernardino Rafael på en presskonferens angående dåden i distrikten Miudumbe och Macomia.

FN:s generalsekreterare António Guterres är chockad över rapporterna och har krävt en utredning. Uppgifterna är svåra att bekräfta eftersom Moçambique har hindrat journalister och människorättsgrupper från att jobba i konfliktområdet och många internationella hjälporganisationer har flytt därifrån.

– Situationen har förvärrats på bara några månader, attackerna har blivit mer synliga och de döda många fler, säger Cristina Udelsmann Rodrigues, seniorforskare på Nordiska Afrikainstitutet i Uppsala, till TT.

Extremisterna har satt skräck i det gas- och mineralrika Kap Delgado i tre års tid. Till en början agerade de främst i skuggorna, attackerade avlägsna byar, överföll soldater på isolerade vägsträckor och höll en allmänt låg profil kring sina motiv.

Med tiden har de kommit att bli allt djärvare. Tidigare i år svor extremisterna trohet till IS och uttryckte allt oftare att målet var att upprätta ett kalifat i den nordliga provinsen. Jihadisterna lyckades ta kontroll över hamnen i Mocimboa da Praia och har intensifierat sina attacker mot civila.

Sedan 2017 har omkring 2 000 personer dödats i oroligheterna. Många har fått halsen avskuren med machete, enligt en analytiker hos människorättsorganisationen Human Rights Watch. Andra har kidnappats och 400 000 människor har tvingats fly sina hem.

Det är dock oklart hur kopplingarna ser ut mellan extremisterna i Kap Delgado och IS i Mellanöstern. I den propaganda som pumpas ut i IS kanaler finns ofta detaljer och bilder från dåd i Moçambique – men enligt experter är det svårt att slå fast huruvida de moçambikiska extremisterna lyder order utifrån eller om de helt enkelt drar nytta av det globala nätverkets våldsbejakande varumärke.

– Tidigare drevs upprorsmakarna främst av ekonomiska motiv. De ville dra nytta av den obskyra och olagliga affärsverksamhet som omgärdar utvinningen av naturresurser i området, säger Udelsmann Rodrigues.

– Sedan de svor trohet till IS har deras religiösa motiv dock blivit allt mer uttalat. Men om de inte är fullt finansierade av någon utländsk terrorgrupp så behöver de ju även i fortsättningen resurser för att överleva.

Att extremisterna har lyckats rekrytera och få fotfäste i Kap Delgado har många bedömare liknat med hur Boko Haram växte sig starka i norra Nigeria. Extremisterna trakasserar invånare – men utnyttjar också lokalt missnöje och erbjuder en alternativ väg för arbetslösa ungdomar som är frustrerade över en frånvarande centralregering.

Moçambiques regering har vädjat om internationell hjälp för att tackla våldet och har sagt att dess soldater behöver specialutbildning. Samtidigt har människorättsgrupper anklagat landets säkerhetsstyrkor för att ligga bakom godtyckliga gripanden, tortyr och mord under sina insatser för att försöka stoppa extremisterna.

– Regeringen har kritiserats för att inte agera tillräckligt. Den här typen av religiöst motiverat uppror är något helt nytt för Moçambique. Det har ingen koppling till islams historiska rötter i regionen, säger Udelsmann Rodrigues.

– Jag tror tyvärr att konflikten kommer att eskalera ytterligare. Det finns ingen väg tillbaka, extremisterna kommer inte att lägga ner sina vapen nu.