Annons
Nyheter

Israel: Vi bombar för att få lugn

Israel går till attack "för att få till ett totalt, långsiktigt lugn". Det säger landets försvarsminister, efter frenetiska anfall och motanfall som krävt över 50 liv, huvudsakligen palestinska.
Mellanöstern • Publicerad 12 maj 2021
Ett hus i staden Gaza som träffats av Israels luftbombardemang.
Ett hus i staden Gaza som träffats av Israels luftbombardemang.Foto: Adel Hana/AP/TT
Släktingar till en far och dotter som dödades av palestinska raketer nära staden Lod i Israel.
Släktingar till en far och dotter som dödades av palestinska raketer nära staden Lod i Israel.Foto: Heidi Levine/AP/TT
En illustration av de starka åsikterna kring Israel och de palestinska områdena: Turkiets president Recep Tayyip Erdogan håller upp kartor med det historiska Palestina, delningsplanen 1947, läget 1967 och i dag. Bilden togs i början av förra året, då USA lade fram ett nytt försök till fredsplan.
En illustration av de starka åsikterna kring Israel och de palestinska områdena: Turkiets president Recep Tayyip Erdogan håller upp kartor med det historiska Palestina, delningsplanen 1947, läget 1967 och i dag. Bilden togs i början av förra året, då USA lade fram ett nytt försök till fredsplan.Foto: Burhan Ozbilici/AP/TT

Raketavlossningarna från Gaza är så många och når så långt att offensiven beskrivs som aldrig tidigare skådad. Men även Israels flyganfall är ovanligt intensiva.

– Armén kommer att fortsätta attackera för att för att få till ett totalt, långsiktigt lugn, säger försvarsminister Benny Gantz till journalister i Ashkelon, en av de israeliska städer som är mål för palestinsk raketeld.

Annons

– Endast då kommer vi att kunna diskutera vapenvila.

Israels ambassadör i Sverige, Ilan Ben-Dov, gör klart att enbart när angreppen från Gaza har upphört finns möjlighet att återgå till ett mer normalt tillstånd.

TT: Vilka rimliga steg kan Israel ta för att trappa ned hela situationen?

– Vi är inte den attackerande sidan här, det är inte vi som har utlöst den nuvarande situationen och startat krisen. Därför är det inte upp till oss att trappa ned, svarar Ilan Ben-Dov på en digital pressträff.

1 000 raketer

Terrorstämplade Hamas, islamiströrelsen som styr Gazaremsan, säger att fler än 300 raketer har avfyrats mot Israel. Den israeliska militären svarar att deras angrepp kommer som svar – och att Israel har räknat till fler än 1 000 raketer, som främst ska ha avfyrats av Hamas och Islamiska jihad.

Sedan i måndags rapporteras över 50 dödsoffer, och hundratals skadade. Ungefär 90 procent av dödsoffren finns på den palestinska sidan.

"Sluta skjut omedelbart", vädjar FN:s Mellanösternsändebud, norrmannen Tor Wennesland. "Vi är på väg mot fullskaligt krig".

Materialet till raketerna smugglas in i Gaza, och tekniken har uppenbarligen förfinats. Tidigare har beskjutningen oftast inte nått längre än till de mindre israeliska samhällena närmast Gazaremsan, som Sderot med 20 000 invånare några kilometer öster om det palestinska området.

"Stora smällar"

Men denna vecka har veritabla raketregn rapporterats först från Ashkelon, någon mil norr om Gaza, Ashdod norr därom, och sedan storstaden Tel Aviv ungefär fem mil norr om Gaza stad.

Haim Roy Ben Shlomo, som bor i Ramat Gan i östra Tel Aviv, beskriver skräcken då Hamasraketerna haglade.

Annons

– Det var läskigt, säger han till nyhetsbyrån AFP.

– Vi hörde ett antal stora smällar, boomar, över våra huvuden.

I norra Gaza dödades fem medlemmar i samma familj i en israelisk flygräd. 14-årige Ibrahim säger att hans två kusiner höll på att fylla jutesäckar när bomberna slog ned.

– Vi skrattade och hade kul, och plötsligt började de bomba oss. Plötsligt fattade allt eld, säger han gråtande till AFP.

– Varför lämnade de mig kvar? Jag hade också kunnat dö som martyr.

Vems lag?

En av bakgrunderna till den krigsliknande utvecklingen är en marktvist i östra Jerusalem, som kan sägas symbolisera hela konflikten om vad som är Israel och vad som är Palestina. Palestinier som bor i stadsdelen Sheik Jarrah anser att de har rätt till fastigheterna där, medan israeler tycker att tomterna tillhör dem. Den springande punkten är var i historien äganderätten börjar – i samband med FN:s delningsplan på 1940-talet, eller vid den judiska invandringen och sionismens framväxt på 1800-talet? Eller ännu längre tillbaka?

Och vems lag är det som ska gälla? I processen åberopas, ofta förgäves, dokument från bland annat Ottomanska riket – som tidigare styrde området – med många decennier på nacken.

Judiska bosättare har genom åren vunnit flera mål i Sheik Jarrah, och när fler palestinska familjer i samband med ett nytt rättsfall riskerade vräkning utbröt kravaller på flera håll i Jerusalem i förra veckan. Israels högsta domstol skulle ha tagit upp frågan denna vecka, men förhandlingen sköts upp.

Civila offer

I stället har alltså maktkampen fortsatt med det många palestinier kallar väpnat motstånd och israeler terror, när raketer avfyras från den stängda Gazaremsan in i Israel. Avfyrningsramperna finns ofta i tätbebyggda områden, vilket gör risken mycket hög för civila offer när Israel svarar med flygattacker.

– De använder sin egen befolkning, civila palestinier, som mänskliga sköldar. De vet att det skulle bli problem för oss att nyttja vår rätt att försvara oss, och Sveriges regering skulle bli de första att kritisera Israel, säger ambassadör Ilan Ben-Dov.

Annons

Samtidigt sprider sig motsättningarna även inom Israel, i synnerhet i etniskt blandade städer. Premiärminister Benjamin Netanyahu har utlyst undantagstillstånd i Lod, där oroligheter skylls på stadens arabiska minoritet. I ett uttalande säger Netanyahu att förstärkningar har skickats både till Lod och andra städer med stora minoriteter.

Undantagstillståndet kommer dagen efter det att en israelisk arab – alltså en palestinier med israeliskt medborgarskap – uppges ha dödats i Lod, en liten stad mellan Tel Aviv och Jerusalem. Under natten till onsdagen dödades också en man och hans dotter i staden, då bilen de satt i träffades av en raket avfyrad från Gaza, enligt israeliska polisen.

TT
Så här jobbar Smålandsposten med journalistik. Uppgifter som publiceras ska vara korrekta och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.
Annons
Annons
Annons
Annons