Annons
Nyheter

Kampen om niorna kostar miljoner

Niondeklassare är eftertraktade. I en ständig kamp om elever satsar länets gymnasieskolor miljoner på marknadsföring.
- Man får aldrig slå sig till ro, säger rektor Anders Gustafsson i Alvesta, som inte bara har grannkommunens många skolor att kämpa mot. Vimlet på Storgatan i Växjö är också en konkurrent.
Nyheter • Publicerad 21 januari 2006
Det kan bli Procivitas Växjö i höst för Fredrik Christensson från Lysekil. Han tog med mamma Maria och pappa Paul till Växjö en vardagskväll för att gå på öppet hus och se och lyssna. Foto: Urban Nilsson
Det kan bli Procivitas Växjö i höst för Fredrik Christensson från Lysekil. Han tog med mamma Maria och pappa Paul till Växjö en vardagskväll för att gå på öppet hus och se och lyssna. Foto: Urban NilssonFoto: 

Alla skolledare som Smålandsposten talat med säger att marknadsföringen är viktig. Kanske inte alltid så önskvärd, men nödvändig. Konkurrensen har ökat betydligt de senaste fem tio åren. För kommuner i den stora skolstaden Växjös närhet är det extra kännbart.

Få lockelser

Annons

Men även om många skolor satsar flera hundra tusen kronor på att få ut sitt budskap lockar få med speciella elevförmåner.

I början av 2000-talet hördes fler - framför allt friskolor - sälja utbildningen med budskap som "Hos oss får du en egen dator"

eller "Alla elever får en mobiltelefon".

I dag räknar många med att elever genomskådar den typen av erbjudanden. Skolledarna talar i stället om kvalitet i utbildningen och trivsel som ett bättre lockbete. Enligt forskaren Stefan Lund vid institutionen för pedagogik på Växjö universitet är det framtida yrke eller karriär, ofta i kombination med grupptillhörighet, som avgör de flesta elevers gymnasieval.

- Det är svårt att veta vilken marknadsföring som fungerar bäst och det varierar nog över tid, säger rektor Bengt Carlberg på Esaias Tegnérgymnasiet i Växjö. Men att locka med prylar är ingenting han tror på.

Vinna med kvalitet

- Vi är en humanistisk skola och vill inte marknadsföra oss på det sättet.

På Katedralskolan förklarar rektor Yngve Filipsson, precis som rektor Martin Wikerstål på Kungsmadskolan, att man medvetet säger nej till den typen av lockbeten. Det är med kvalitet man vill vinna eleverna.

Individuellt stöd

- Vi satsar på att vara en bra skola som lägger mycket tid på individuellt stöd till enskilda elever, säger Martin Wikerstål.

Annons

- Nöjda elever är de bästa marknadsförarna, betonar Yngve Filipsson.

Några exempel på lockbeten finns ändå. På friskolan Procivitas erbjuds eleverna ibland förmåner som företag i skolans kontaktnät står för, exempelvis ett USB-minne eller en mobiltelefon. Nästa läsår är det en dator.

Kommunala Teknikum konkurrerar med avancerade miniräknare som eleverna får låna - pengarna räcker inte till att ge bort dem.

Lån av datorer erbjuds också på flera håll. Fordonsutbildningarna lockar med att olika körkort ingår i utbildningen.

Wasaskolan i Tingsryd vill erbjuda en kvalitativt bra utbildning med närhet till lärarna - fördelen för den lilla skolan,

enligt rektor Bo Skandevall.

- Om vi låg i Växjö skulle de andra inte ha en chans, säger han.

Johan Nylin, rektor på Sunnerbogymnasiet i Ljungby trycker också på kvalitetsaspekten - både i fråga om undervisning och lokaler.

Bilda sig en uppfattning

Carl-Johan Johansson, rektor på friskolan Ryssby gymnasium, säger att det är viktigt att de elever som söker dit fått en ordentlig uppfattning om skolan.

Annons

- Vi jobbar mycket med att bjuda hit eleverna, och vara här allt från en dag upp till en vecka.

Vet man mer om en skola blir det färre avhopp. Att stå med tomma platser en bit in på höstterminen kan vara ödesdigert för en friskola.

Reportage: Elisabeth Cederholm, Marie Fransson, Kerstin Haggren

Så här jobbar Smålandsposten med journalistik. Uppgifter som publiceras ska vara korrekta och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.
Annons
Annons
Annons
Annons