Konflikt om naturvården i Osaby
- Jag trodde vi hittat en rimlig kompromiss och blev förvånad över beslutet att nästan allt ska ligga kvar, säger Göthe Brorsson, ordförande för den ekonomiska föreningen Smålands Natur som driver Osaby gård åt ägaren Svenska Naturskyddsföreningen.
- Vi, liksom naturskyddsföreningen och Skogsstyrelsen som förvaltar själva reservatet, ansåg att åtminstone en tredjedel av det stormfällda kunde upparbetas, säger han och förklarar att det ännu inte tagits ställning till om beslutet ska överklagas.
400 lastbilar med släp
Det är stora volymer som ligger på de 68 hektar av reservatet som är lämnat för fri utveckling vid Vederslövssjön. Framkomligheten är obefintlig bland granarna som är i 90-årsåldern. Om de skulle upparbetas motsvarar de omkring 400 lastbilar med släp.
Beslutet att lämna kvar träden är känsligt i ett läge när andra skogsägare väntas få skärpta regler och i princip tvingas ta hand om varenda liggande träd. Skogsstyrelsen har aviserat att gränsen fem kubikmeter per hektar som annars gäller ska sänkas för att förebygga en massförökning av granbarkborren som annars riskerar att döda även stående skog.
Andra skogsägare i trakten tycker inte bara att det är ett slöseri att lämna virke för miljonvärden. De är framför allt bekymrade över risken att Osaby blir en stor yngelhärd för insekten och att den sprids till deras marker.
Möte i Tävelsås
LRF har ordnat ett möte i Tävelsås bygdegård senare i januari för att belysa motsättningen. Representanter för LRF lokalt och centralt, länsstyrelsen, Södra, Skogsstyrelsen, Smålands natur och riksdagsmän har bjudits in för att försöka stilla oron hos grannarna.
- Här finns en svår pedagogisk uppgift för länsstyrelsen. När andra skogsägare ska finstäda sina skogar ska 18 000 kubikmeter ligga kvar på Osaby. Och skulle granbarkborren sprida sig från Osaby kan det bli svårt att bevisa att den kommer just därifrån, säger Thomas Magnusson, LRF Sydosts ordförande.
- Till och med forskarna tycker att en hel del kan tas om hand. Som det är nu kommer de ändå inte fram för att göra undersökningar om vilka svampar, insekter och mossor som gynnas eller trängs undan i ett område med så mycket död granved. Enligt forskarna hade det räckt med att lämna hälften av virkesmängden för att följa utvecklingen, säger Göte Brorsson.
Tveksam naturvårdsnytta
Han menar att naturvårdsnyttan med att lämna kvar allt virke i området är tveksam eftersom det är första generationen gran som fallit.
- Det är principiellt intressant hur hårt det ska hållas fast vid gamla skötselplaner. Det borde gå att rucka på en del om det visar sig att andra alternativ är väl så bra för naturvården.
- Vi vill istället påskynda etableringen av en ny generation löv med ett ekbestånd som slutmål. Nu är risken stor att det blir gran igen. Vi har även erbjudit att lämna andra områden orörda där det finns mycket grov död ved av lövträd som är viktigare för den biologiska mångfalden, säger han.
