Krigsplacerad – inte så ruskigt som det låter
I dag är cirka 350 000 personer i Sverige krigsplacerade. Det är bland annat personal på myndigheter, länsstyrelser, kommuner och regioner, samt Försvarsmaktens krigsorganisation. Antalet ökar stadigt. Flera myndigheter, kommuner och regioner arbetar just nu med hur krigsplacering av deras personal ska se ut.
MSB arbetar även med krigsplaceringar på företag.
Emma Steen, utredare på enheten för försörjningsberedskap på Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB), är medveten om att krigsplacering kan låta skrämmande för den som är civil. Men hon beskriver det som ett planeringsverktyg för arbetsgivaren.
– Det ger en överblick över vilken personal man har och vilken som kanske kommer att försvinna. Det kan ju vara så att man har personal som är krigsplacerad någon annanstans, kanske främst hos Försvarsmakten.
Arbetsgivaren meddelar
Arbetet med att involvera näringslivet i beredskapsplaneringen har precis börjat, och det är ännu inte klart vilka företag eller vilken typ av företag som kan komma att krigsplacera personal.
– En viktig faktor blir att de företag som ska krigsplacera sin personal också har en viktig roll i totalförsvaret. Behoven måste ligga till grund för vilka som krigsplaceras och inte. Vi behöver identifiera vilka företag som behöver upprätthålla verksamhet vid höjd beredskap till att börja med.
Det är arbetsgivaren som meddelar om en anställd blir krigsplacerad. Det går inte att tacka nej.
– Man har inte rätt att säga nej, utan det är arbetsgivaren som har rätt att fatta beslut om krigsplacering med stöd av anställningsavtalet. Det är ett ensidigt beslut, förklarar Emma Steen.
– Blir man krigsplacerad ska man få ett skriftligt besked av sin arbetsgivare om vilket uppdrag man har och inställelseplats.
Uppdraget kan vara att fortsätta med de arbetsuppgifter man har till vardags, men det kan också vara att stärka upp annan verksamhet som anses samhällsviktig. Den som är krigsplacerad med stöd av anställningsavtalet får inte lämna landet, säga upp sig eller byta jobb vid höjd beredskap.
Inga skyldigheter
Till exempel kan vårdpersonal och personal inom barnomsorg och äldrevård bli aktuella för krigsplacering. Det skulle också kunna handla om personer som jobbar med livsmedels- och dricksvattenförsörjning, energiförsörjning eller avfallshantering.
Emma Steen understryker att den civila krigsplacering som nu sker hos myndigheter, kommuner och regioner i fredstid inte innebär några skyldigheter för den enskilde.
– Skyldigheten att tjänstgöra i totalförsvaret börjar gälla först om regeringen beslutar om höjd beredskap och föreskriver allmän tjänsteplikt på stället man jobbar på. I fredstid innebär det inte några skyldigheter, mer än att man kanske förväntas delta i vissa övningar och utbildningar inom ramen för anställningen.
Fakta: Totalförsvarsplikt
I Sverige har vi totalförsvarsplikt. Det innebär att alla som bor här och är mellan 16 och 70 år kan kallas in för att hjälpa till på olika sätt vid krigsfara och krig.
Det finns tre typer av totalförsvarsplikt:
Värnplikt i Försvarsmakten.
Civilplikt inom verksamheter som regeringen beslutar om.
Allmän tjänsteplikt som innebär att man tjänstgör inom verksamheter som måste fungera även vid krigsfara och krig.
Det kan betyda att du fortsätter på ditt vanliga jobb, arbetar inom en frivilligorganisation eller får i uppgift av Arbetsförmedlingen att utföra arbete som är särskilt viktigt för totalförsvaret.