Kultur som värmde i den kalla natten

För första gången fick publiken tillträde till den nya konsthallen där en minikonsert med Musica Vitae lockade stor publik. Solist var orkesterns egen kontrabasist Lukasz Jamer.

Hans framförande av Johan Banhals Konsert för kontrabas och orkester blev en uppvisning av en virtuos som med otroligt snabba fingrar hanterade sitt stora instrument. Mycket riktigt fick hans prestation ett entusiastiskt mottagande. Orkestern spelade sedan två satser av en Beethovenkvartett i arrangemang för stråkorkester.

Lockades till nya konsthallen

Vid ett andra konserttillfälle framträdde violinisten Janos Negyesy med ett betydligt mer hårdsmält program, men med stor publik. Sammanlagt kom bortåt 1 500 besökare till konsthallen.

- En fantastiskt utmaning, säger konsthallschefen Bengt Adlers om sin nya lokal.

- Men med de utställningar som är planerade känner jag mig trygg. Vi ska försöka täcka både lokal och internationell konst. Mycket får någon sorts förbindelse med Småland. När man frågar konstnärer brukar det någonstans alltid finnas en koppling till Småland.

Första konstnären att ställa ut blir Marianne Lindberg De Geer. Vernissage den 9 februari.

Eldjonglörer

Kulturnatten äger rum utomhus i hög grad. Daniel Ekman och hans krets på mötesplatsen Solberget hade ordnat en fantastisk illumination i Hov med täta rader marschaller och kulört strålkastarbelysning mot de rimfrostprydda träden. Det var också en hel del eld på andra håll. Utanför konserthuset och biblioteket framträdde eldjonglörer med brinnade klot i kedjor. Poi är namnet på konstarten som ursprungligen är en stridsmetod från Nya Zeeland.

- Numera är poi en gatukonst som finns över hela Europa, säger Cheyenne Olander som tillsammans med bland andra Elin Elmehag är mästare på att slunga kloten kring sig.

Inte helt ofarligt?

- Det har hänt att man bränt sig, säger Cheyenne.

Regionteaterns lokaler bågnade av folk, likadant var det i konserthuset. I ateljén pågick parallella utställningar ordnade av studenternas konstförening Artemis. Där fanns material som var oroande, men också berörande.

Emelie Lofthus ställde ut målade bilder av filmstjärnor. Det var påträngande bilder. Den lilla flickan med kärnkraftverket i bakgrunden var också en stark bild.

Bilder och foton

Christian Andersson från designprogrammet på Växjö universitet ställde också ut läsvärda bilder målade i akryl. Andra bilder var fotografier från Katedralskolans fortsättningskurs i foto. Där fanns en del oroande saker. Men att få publikens förståelse när man provocerar med en inramad möglig brödskiva visade sig vara allt annat än lätt, särskilt när verket presenterades med rubriken (ungefär) maten mördar.

En som blev överraskad intill gränsen för bestörtning var Samuel Palmblad från Smålands museum. Han hade visningar av skyddsrummet vid järnvägsstationen och kunde efterhand räkna in omkring 275 personer i alla åldrar som ville se skyddsrummet. Det är dimensionerat för 200 personer med britsar för två skadade. Inne i lokalen finns ett lager av filtrersand för luftfiltrering i de handdrivna friskluftsaggregaten.

Unga konstnärer

Real Life heter en organisation där unga personer arbetar med konst och tar uppdrag från företag och organisationer. En av utställarna i landstingets lokaler på Storgatan, Elin Lindström, hade ritat mönster som var strikt genomarbetade, smakfulla i färgen och tycktes klara att sälja till industrin.

- Om man hade de kontakterna, sade Elin Lindström.

Och som vanligt, vid sidan av det nämnda, mängder av dans, sång och musik i många lokaler.