Kunskapsläge, traditioner och kostnader spelar in

- Det finns flera behandlingsalternativ i dag. Men skillnaderna i behandling är allt för stora i landet, säger Roger Henriksson, som anser att patienten med prostatacancer behöver träffa både onkolog (cancerläkare) och urolog för att få en korrekt och allsidig information om alternativen.

Professorn i urologi vid Allmänna sjukhuset i Malmö, Per-Anders Abrahamsson, konstaterar att det har blivit allt svårare för läkare att fortbilda sig. Därmed riskerar urologer på landsorten hamna i strykklass.

- Den senaste kunskapen når inte alltid ut till läkarna. Landstingen har sparbeting över sig och det uppstår regionala skillnader. Hårdast drabbas de som inte är universitetssjukhus, säger han.

Antiandrogener är inte enda läkemedlet där skillnaderna i landet är mycket stora i förskrivning. Minst lika stora skillnader gäller vid behandling med cytostatikapreparatet Taxotere som ges både vid bröstcancer och prostatacancer. Här förekommer landsting som knappast använder detta preparat överhuvudtaget.

Urolog Jonas Richtoff, vid Ljungby lasarett, framhåller att det tar tid innan nya behandlingstradtioner slår igenom och ofta är det de mindre sjukhusen som avvaktar.

Samtidigt är läkemedelsindustrin mycket mer aktiva på de stora sjukhusen där de genomför en stor del av den kliniska forskningen.

- Men jag tror ändå antiandrogenerna kommer att slå igenom framledes. Det blir den dominerande behandlingen. Däremot inte sagt att de kan användas på alla patienter, säger Jonas Richtoff.