Linde i Ukrainasamtal med USA
Under tre dagar ska utrikesminister Ann Linde ha en rad möten i den amerikanska huvudstaden. Överst på agendan står samtal med vice utrikesminister Wendy Sherman och president Joe Bidens biträdande nationelle säkerhetsrådgivare Jonathan Finer.
Till dem ska utrikesministern framföra Sveriges ståndpunkt inför nästa veckas förhandlingar i Genève mellan Ryssland och USA, Nato och OSSE.
– Det viktigaste med den här resan är samtalen inför alla de dialoger som ska vara nästa vecka, säger Ann Linde till TT strax efter ankomsten till Washington.
Oerhört berörda
– Sverige och Finland är ju oerhört berörda av de förslag som Ryssland har kommit med och därför måste vi vara väldigt tydliga med USA hur vi ser på det som USA och Ryssland ska diskutera nästa vecka, fortsätter hon.
Ryssland listade i december ett antal krav som landet vill att militäralliansen Nato och USA ska gå med på, med anledning av den ökade spänningen och den ryska upptrappningen vid gränsen till Ukraina.
Ann Linde var då tydlig med att Sverige exempelvis fullt ut avvisar kravet att Nato inte ska ta in några nya medlemmar.
Oacceptabla krav
– Flera av kraven är naturligtvis helt oacceptabla, men det är positivt att man ska ha en dialog och där måste naturligtvis de svenska säkerhetsintressena komma in, säger Ann Linde.
Vad det innebär konkret och vad hon kommer att säga om Sveriges hållning till sina amerikanska motparter vill hon än så länge inte gå in på.
– Jag vill gärna prata mer om detta senare, men inte just nu, säger Ann Linde.
Fakta: Rysslands krav på Nato
Här är några av de krav – av Ryssland kallade ”säkerhetsförslag” – som Ryssland vill att Nato och USA ska gå med på:
* Utesluta ytterligare Nato-utvidgning, inklusive att Ukraina blir medlem i militäralliansen.
* Inte tillföra fler styrkor och vapen till länder som blivit medlemmar i Nato efter 1997 (det vill säga samtliga länder från det forna östblocket).
* Inte genomföra Nato-insatser i Ukraina, Östeuropa, Kaukasien och Centralasien.
* Inte upprätta USA-baser i länder som tidigare ingått i Sovjetunionen och inte är med i Nato.
Dessutom föreslås bland annat att Ryssland och USA gemensamt ska enas om att inte placera kärnvapen utanför det egna territoriet, inte beteckna varandra som motståndare, inte utbilda andra länder i hantering av kärnvapen och inte placera bombplan eller fartyg i områden där de kan anfalla motparten.
Fakta: Rysslands krav på Nato
Från och med måndag ska representanter från Ryssland i tre olika möten träffa representanter från USA, försvarsalliansen Nato och Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa (OSSE).
Först träffas representanter för USA och Ryssland i schweiziska Genève den 10 januari. Det är ännu oklart vilka som representerar länderna.
Mötet hålls inom ramen för ett säkerhetsinitiativ som USA:s president Joe Biden och hans ryska motsvarighet Vladimir Putin antog när de två träffades i Genève i somras. Det samtalsforumet har framför allt handlat om att återuppliva kärnvapensamtalen, men mötet i januari kommer också till stor del att handla om spänningarna kring Ukraina, enligt källor inom Vita huset.
Därefter hålls möten mellan Ryssland och Nato den 12 januari, följt av Ryssland och OSSE den 13 januari. De mötena är vikta helt åt spänningarna kring Ukraina.
