Livet i en Gunneboby
Man skulle ta med sina närmaste och flytta in i ett kassaskåp. Skaffa ett fett kodlås mot yttervärldens kreti och pleti. Hit kommer ni inte. Tackar så hjärtligt.
I USA är detta tankesätt utbrett. Man vet aldrig vad det är för löst folk som släntrar runt på nätterna, bäst att sätta upp ett högt staket runt det egna kvarteret. Amerikanska mäklare lockar i annonserna med "Gated community" och "Gated area", bostadsområden innanför stängsel och taggtråd. Yttervärlden hålls på avstånd, en väktare vakar vid grinden.
Människor tycks drömma om bostadsområden där precis alla uppskattar Carl Malmstensmöbler och Anna Bergenströms förrätter. Varenda granne är med på en Dry Martini i aftonsolen. Ingen dricker rent brännvin, ingen dricker stor stark. Så underbart vilsamt. Inga kulturella krockar någonstans.
Mer än sju miljoner amerikaner sägs bo innanför bevakade grindar. Och det är numera inte bara de rika som stänger ute. Medelklassens nedre inkomstlägen gillar också gated areas, läser jag i USA Today. Man vill skydda sig mot underklassen. Den som avnjuter sjötunga vill skydda sig mot folket som slafsar fiskpinnar. Och fiskpinneätarna skyddar sig mot den som käkar nudlar naturell. Hör detta kanske till människans natur - pianospelare är misstänksamma mot fotbollsspelare och rika är rädda för fattiga? Vill vi alltid sortera? Är vi alltid misstänksamma? Dessa egenskaper blommar i så fall ogenerat ut i vår tid.
Jag läser att USA:s latinamerikaner blivit väldigt förtjusta i att bo bakom murar. De vill skydda sig mot kulturell inblandning från "vanliga amerikaner".
Eftersom lilla Växjö alltid ska apa efter storstäderna, bygga ett höghus på Solberget som tyvärr vare sig blir lika snyggt, snurrigt eller högt som Turning Torso, bygga ett äventyrsbad som inte ens är i klass med det gamla äventyrsbadet i Jönköping. Självfallet måste Växjö också satsa på gated areas. HSB:s bostadsrättsområde på Kungsvägen är avskärmat från hyreshusområdet intill med ett stängsel som endast kan öppnas med nyckel. Infarten till området är skyltad med förbudsskyltar mot både hundpromenader och bilparkering.
Än mindre önskvärd känner sig besökaren vid det gamla fängelset, vars innanmäte förvandlats till svindyra bostadsrätter. Murarna står kvar sedan the good old days. Och där det saknas murar har man för säkerhets skull satt upp ett två meter högt Gunnebostängsel. Förr låstes kriminella in i detta hus. Nu låser höginkomsttagare in sig själva - och de gör det frivilligt. Ett vaktbolag patrullar och bevakar.
Det står både "Privat parkering", "Parkering förbjuden" och "Ej genomgång" för den som närmar sig. Det står inte precis "hej - kul att du kommer". Den nya bostadsrättsföreningarna Solhöjden och Rut Grubb intill fängelset har låtit bygga vidare på fängelsemuren. Skylten "Parkering endast för boende - Överträdelse beivras" är mitt första möte.
När man talat positivt om gated areas menar man att de utgör ett försök att skapa bykänsla i storstäder. Skillnaden mellan vanliga byar och gated areas är förstås att i en vanlig by finns det många inkomstlägen, det gör det inte i en Gunneboby.
Den gamla stängselfabriken Gunnebo utanför Västervik är idag börsnoterad och topplönsam. Man erbjuder hela säkerhetssystem, burar in både industrier och bostäder. I sortimentet ingår övervakningskameror, rotationsgrindar, larm med mikrovågsbarriärer och rakbladstaggtrådar.
Gunnebo har god hjälp av kvällspressen. Inbrottsskräcken haussas upp varje vecka.
Expressen löpte för några dagar sedan på "Bostadsinbrotten i din kommun - gata för gata". Man fick för sig att statistiken blivit galopperande, att tjuvarna blir fler för varje minut. Så är det inte. Den verkliga inbrottsstatistiken rör sig i vågor. Inbrotten i Växjö var fler för fem år sedan.
