Löfven vill inte backa för Polen och Ungern

– Vi motsätter oss bestämt en urvattning av den uppgörelse som nåtts, sade Löfven under ett samråd med riksdagens EU-nämnd inför mötet.

Han syftade på den preliminära uppgörelse om EU:s långtidsbudget och coronastödsfond som nåddes i somras och som sedan, efter justeringar, också skakades hand om med EU-parlamentet.

I den finns krav på att EU-länder som vill ta del av EU-pengar måste följa rättsstatliga principer om grundläggande rättigheter. Även om Polen och Ungern sade ja i somras har de hotat med veto mot budgeten på grund av skrivningarna om rättsprinciperna. De anser att de pekas ut och behandlas orättvist av övriga 25, eller 24, medlemsländer.

– Vi kan inte gå med på att överenskommelsen ändras, säger Löfven men tillägger att en lösning där förtydliganden görs vid sidan av kan accepteras, om det får Polen och Ungern att mjukna.

En modell som diskuterats, enligt Löfven är att EU-domstolen ska få avgöra om skrivningarna om rättsstaten är förenliga med EU:s lagstiftning, innan de träder i kraft. Men att peta i själva uppgörelsen blir det inte tal om, enligt Löfven som har en stöd av en stor majoritet i EU-nämnden för den hållningen.

EU:s nuvarande ordförandeland Tyskland, och förbundskansler Angela Merkel, arbetar enligt Löfven och uppgifter i media med förslag för att bryta dödläget.

Nyhetsbyrån Reuters uppger att de Polen och Ungern har sagt ja till ett kompromissförslag och hänvisar till polska regeringskällor. Det som fattas är att länder som Nederländerna, Finland, Sverige och Danmark också accepterar den.

– Det tyska ordförandeskapet arbetar på förklaringar och förtydliganden, säger statsministern men tillägger återigen att regeringen " inte tänker backa" om innehållet i uppgörelsen om rättsstatsprinciper.

Blir det ingen uppgörelse om rättsstatsfrågan, och därmed inte heller långtidsbudgeten och den stora fonden som ska hjälpa EU-länderna att återhämta sig från pandemins verkningar, kan det gå ut över flera andra tunga frågor. Tanken är, till exempel, att EU-länderna ska slå fast en procentsats för hur mycket klimatutsläppen ska minska till 2030. Kommissionens förslag och det som verkar ha mest stöd nu är ett mål om minst 55 procent. Det stöder Sverige.

– Vi står bakom det även om vi gärna hade sett att man går längre, sade Löfven men hoppades på att målet kan skärpas senare, på vägen mot 2030.