Makt över maten

Katarina Friberg har i sin doktorsavhandling jämfört kooperationen i Skåne med den engelska motsvarigheten i Newcastle mellan 1860 och 1970. Genom åren har de två föreningarna utvecklats åt olika håll.

- När man studerar de tidiga åren, ser man vad föreningarna kunnat bli. Det finns fler utvecklingsmöjligheter än resultatet vi ser i dag, säger Katarina Friberg.

Många kooperativ bildades när människor ville ha kontroll över livsmedelskedjan. Varudistributionen fungerade inte och vem visste om kaffet var utblandat? Då var det förhållandevis lätt att öppna egen detaljhandel. Det innebar ingen stor kostnad och var praktiskt möjligt.

Både liberala och socialistiska krafter såg en poäng i kooperationen: liberalerna att alla hade en röst, socialisterna det gemensamma ägandet.

Solidar i Malmö var till en början både arbetar- och konsumentkooperativ.

- Därmed hade man olika intressen. Vad skulle föreningen satsa på? Det blev stormiga stormöten och det är svårt att säga vem som ledde arbetet.

Både fackmän och lekmän satt i styrelsen. Först när Emil Olsson 1912 blir kontorsföreståndare får föreningen en entydig ledning.

Kooperationen hade till att börja med stor bredd. Det finns en förening för varje syfte: bageriförening, bryggeriförening, badhusförening ...

Föreningarnas verksamhet tangerar ofta ren företagsamhet. Men hela tiden är engagerade människor som är med och styr. Varje medlem hade en röst - och då blev det många röster som höjdes.

- Den sociala och kulturella samvaron var en viktig faktor. Det var något lockande i att gå på de där mötena och diskussionerna var ofta intressanta, säger Katarina Friberg, som läst mycket av den dokumentation som finns bevarad.

I dag finns inte det ekonomiska inflytandet på samma sätt. Besluten fattas i representativa församlingar, men på det stora hela drivs kooperationen som vilket annat företag som helst. Återbäringen, som var en direkt koppling till ägandet, slopades redan på 1970-talet.

I England skildes partihandel och förbund åt och organisationen blev mer decentraliserad och federativ än i Sverige. Stormötestanken levde betydligt längre i England och bredden i verksamheten är också större. Här finns en socialt inriktat ungdomskooperation som inte har någon motsvarighet i Sverige.

- I England har man tagit in alla typer av kooperativ, inte bara konsumentkooperativ.

I Sverige gjorde man rätt snart en uppdelning i konsument-, boende- och bondekooperation. I vissa fall satte regelverket gränser. Exempelvis tillät inte svensk lag att man drev bankverksamhet.

Kooperationen i Sverige har på ett tydligt sätt varit drivande i detaljhandelns utveckling. Snabbköpens självservice fanns först på Konsum. Det blåvita sortimentet var också ett nytänkande.

- Nu är det inte längre säljande att vara kooperativ. Se på den prisade butiken vid Oxtorget. Var syns det att den är kooperativ? undrar Katarina Friberg.

Det är i stället arbetar- och brukarkooperativ som bildas. Det vanligaste exemplet är föräldrakooperativa förskolor.

- Kooperativen uppstår där det finns ett behov. Här finns ett utrymme som varken den privata sektorn eller staten uppfyllt.

Har Konsum något berättigande i framtiden?

- Det är inte upp till mig att säga. Men ja, jag tror det behövs kooperativ inom olika sfärer.

Än en gång förs debatten om vad det är i maten, om genmanipulation. I England är rättvisemärkt jättestort och i Sverige handlar vi ekologiskt.

- Även i dag har vi skäl att ställa frågan: Vad är det för mat vi äter? Ett starkt konsumentinflytande behövs definitivt.