Malin Wilhelmsson är inte ovanlig.

- Det är många som skjuter plugget framför sig, och som inte tar i på allvar förrän de absolut måste i slutet, säger hon.

I slutet av åttan hade hon emellertid lämnat allt det där bakom sig och bestämt sig för att åtminstone försöka bli läkare, drömjobbet.

Hon är medveten om den mördande konkurrensen bara för att komma in på sådan utbildning, och hon vet att hon kan stupa före målet.

Men sikta ska hon.

Ansträngningen verkar löna sig hittills. Malin känner hur pass mycket lättare det är nu. Det är bättre flyt med studierna.

Men stressen, som kommer med hårdpluggandet såsom ett brev på posten, den börjar också ge sig till känna.

Flickor mest drabbade

I den stora attitydundersökning, som Skolverket presenterade i går, är den ökade stressen baksidan av myntet för dagens elever på högstadiet och på gymnasiet. Flickorna är mest drabbade.

Myntets framsida, kronan, är att elevernas lust att lära ökat stadigt under tio år.

De tycker det är meningsfullt att gå i skolan och engagemanget är större. Lärarna och undervisningens kvalitet är de också mera nöjda med numera.

- Är man motiverad och har ett program på gymnasiet man siktar på så blir det så mycket lättare att jobba, säger Erik Frilund på Norregårdskolan.

Han vill ha en gedigen gymnasieutbildning innan han bestämmer sig på riktigt vad han vill sikta på.

Prestationsångest

- Någonting som har med människor att göra, gärna i utlandet, och inte sittande på ett kontor hela dagarna.

Också han känner av stressen:

- Det blir prestationsångest till slut. Man vill gärna ha bra betyg och därför läser man på som en galning.

Klasskamraten Lovisa Rindhagen har också fått mera lust att läsa på sistone:

- Det har blivit roligare att plugga, och man börjar se nyttan av det.

Anders Eriksson och Sebastian Jönsson tänker båda två mycket på framtiden:

- Man vet vad som gäller i dag om man vill ha ett bra jobb i framtiden: plugga.

- Ja, man är så mycket mera medveten om det nu än tidigare, fyller Maja Johansson i. Hon siktar också på medicin, men som forskare hellre än läkare.

Bra lärare viktigt

Gruppen är överens om att de flesta lärare är bra och undervisningen har kvalitet, även om det kan variera något:

- Det finns vikarier som inte kan så mycket.

En bra lärare ska vara personlig, som en kompis, säger Erik. Ingen översittare, men heller ingen med noll koll eller dålig ordning i sin klass.

Och undervisningsmaterialet varierar likaså.

- I fysiken har vi nya böcker, men i historia tror jag att de härstammar från juraperioden, säger Anders skämtsamt.

Men visst, sammantaget, håller alla med om att det ändå är lönsamt att gå i skolan, om man nu själv drar sitt strå dit, vill säga.