Annons

Militärstrateg: Svårt läge för båda sidor

Både Ryssland och Ukraina lider stora förluster i Donbass, medan det sakta går framåt för de ryska förbanden. Samtidigt har Ukraina haft vissa framgångar i bland annat Cherson i syd.
Inget tyder på ett snabbt avgörande i kriget i Ukraina, enligt militärstrategen Joakim Paasikivi.
Ukraina • Publicerad 8 juni 2022
Ukrainska soldater bär kistan med en överste till den sista vilan i Zjytomyr den 3 juni.Foto: Natacha Pisarenko/AP/TT
Joakim Paasikivi, överstelöjtnant och lärare i militärstrategi vid Försvarshögskolan.Foto: Pontus Lundahl/TT

Kriget har varat i omkring tre och en halv månad, och dagligen kommer rapporter om hur strider böljar fram och tillbaka med fokus nu på östra Ukraina där Ryssland genomför en stor offensiv.

Joakim Paasikivi, överstelöjtnant och lärare i militärstrategi vid Försvarshögskolan i Stockholm, ser inga tydliga tecken på att någon av sidorna står inför vare sig en snar kollaps eller ett snart genombrott.

Annons

– Det är svårt för båda sidor, men ur lite olika perspektiv. Stridshandlingarna i synnerhet i Donbass lider sannolikt till stora förluster, möjligen större för ukrainarna just nu eftersom ryssarna har övertag i artilleri. Ryska förband går långsamt framåt på en del mindre orter för att sannolikt ta Luhanskregionen och möjligen gå vidare för att ta Donetskregionen också, säger Paasikivi.

Mycket mer än så räcker knappast den ryska kapaciteten till, enligt honom.

– Det man kan säga är att sannolikheten för att ryssarna ska nå någon större framgång eller gå på offensiven i någon större utsträckning, mer än lokalt, är låg.

– Ukrainarna har för tillfället förmåga att trycka tillbaka ryska styrkor i Charkivtrakten, göra begränsade motanfall i Donbass och få lokala framgångar i Cherson, säger han.

Inga långdistansvapen

Det har spekulerats i att de elva raketsystem med en längre räckvidd – cirka 80 kilometer – som USA, Storbritannien och Tyskland lovat Ukraina kan bli avgörande i kriget. Joakim Paasikivi håller inte med om den bilden.

– Det är raketartilleri med lite längre räckvidd än vad vanligt artilleri har – det är inte frågan om några långdistansvapen. Men den stora skillnaden när de väl kommer, är att de har bättre precision än vad de ryska har.

Till samma plattform som raketerna skjuts från finns markrobotar med en räckvidd på upp till 500 kilometer. Men dessa får ukrainarna inte tillgång till, påpekar Paasikivi.

– Det man ger ukrainarna är en bättre chans att på slagfältet få ett bättre resultat. Men det är inget som i ett slag kommer att ändra karaktären av det här kriget på ett sätt.

De konventionella artillerisystem som bland andra USA, Kanada och Australien gett och som redan finns i Ukraina ger däremot god effekt, anser han. Även äldre, ryska stridsfordon som Grekland bidragit med spelar roll.

– Sammantaget gör vapenleveranserna från väst att Ukraina kan försvara sig och börja återta terräng som man gjort i Cherson och Charkiv. Det är mängden materiel som gör att ukrainarna kan fortsätta slåss och befria landet, inte några enskilda system.

Satt in allt manskap

Annons

Ryssland har satt in allt man har i manskap, inklusive legostyrkor och lokala ryskkontrollerade så kallade "separatister", i intensiva strider i nyckelstaden Sievjerodonetsk i Luhanskregionen i helgen, vittnar guvernören Serhij Hajdaj.

På sikt riskerar dock den ryska kapaciteten att försämras.

– Allt tyder på att det finns ganska litet bakom och det är svårt att fylla på i takt med att man sliter på styrkorna, säger Paasikivi.

Ryssland har ökat flyginsatserna och gör 200–300 insatser per dag, majoriteten i Donbass. Det finns också indikationer på att de börjat använda sig av telestörning och spårning vilket försvårar för ukrainsk sida i Luhansk.

– Det tyder på att man i de här begränsade områdena samlat sina resurser och fått ordning på det. Men det betyder inte att den ryska armén helt plötsligt blivit bra.

Fakta: Krigets offer

Sedan Ryssland angrep Ukraina den 24 februari har 4 183 civila dödsoffer bekräftats fram till den 3 juni, enligt FN:s människorättsorgan (OHCHR). 5 014 har skadats. Den verkliga siffran är dock sannolikt mycket högre.

Det är oklart hur många soldater som stupat i kriget. Ukraina hävdar att runt 30 000 ryska soldater dödats sedan februari, medan brittiska underrättelser gör gällande att det rör sig om runt hälften så många.

Uppgifterna om dödade ukrainska soldater är också knapphändiga. Ukrainas president Volodomyr Zelenskyj har sagt att ett hundratal dödas dagligen i striderna som nu rasar i Donbass. Mellan 5 500 och 11 000 ukrainska soldater uppskattas av amerikanska underrättelser ha stupat fram till mitten av april.

TT
Så här jobbar Smålandsposten med journalistik. Uppgifter som publiceras ska vara korrekta och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.
Annons
Annons
Annons
Annons