Moderaterna i ny svensk-finländsk Natogrupp
– Eftersom jag och Petteri Orpo (Samlingspartiets ordförande) är måna om att Sverige och Finland går hand i hand tänker vi att det bästa sättet för det är att skapa en gemensam arbetsgrupp med oss två och medarbetare som håller tät dialog. Allt som sker i Sverige ska de veta om i Finland och allt som sker i Finland ska vi veta om i Sverige, säger Kristersson.
Utöver partiledarna ska även partiernas respektive vice ordförande Elisabeth Svantesson och Elina Valtonen, riksdagsledamöterna Kai Myääknen och Wille Rydman från Finland samt Pål Jonson, Jessika Roswall och Hans Wallmark från Sverige ingå i gruppen.
Möts 6 april
Det första mötet äger rum i Stockholm onsdagen den 6 april. Då bjuds även norska Høyres partiledare Erna Solberg och danska Konservative Folkepartis partiledare Søren Pape Poulsen in.
– Det är för att få med Natoperspektivet också i vårt arbete, säger Kristersson.
Framöver är det dock helt och hållet en svensk-finländsk arbetsgrupp.
TT: Era partier har redan ett nära samarbete, vad blir skillnaden?
– I stället för att ha ett traditionellt samarbete där man träffas och lär känna varandra blir detta väldigt operativt. Eftersom vi båda siktar på att vi ska bli medlemmar i ett gemensamt ställningstagande och beslut, som också involverar 30 andra länder, så krävs väldigt mycket samarbete, där man inte bara lär av varandra utan också gör samma saker, säger Kristersson, som bedömer att gruppen kommer att mötas varje vecka.
Med eller utan S
I mars meddelade Kristersson att M lämnar in en Natoansökan om partiet vinner valet förutsatt att det finns riksdagsmajoritet i frågan, oavsett om det stöds av Socialdemokraterna eller inte.
Förhoppningen är dock att även S kommer ändra inställning och att Sverige och Finland kan söka medlemskap redan vid årets stora ordinarie Nato-toppmöte i Madrid i Spanien i slutet av juni.
– Där är vi inte än, men det är ett fullt realistiskt mål givet det vi ser just nu. Jag tycker också det är tydligt att allt fler i Finland i vart fall i praktiken har sikte på det målet. Och är det målet för Finland måste det också vara målet för Sverige, säger Kristersson.
Natokansli inrättas
M inrättar även ett Natokansli i riksdagen som ska ledas av Diana Janse, tidigare ambassadör i bland annat Mali och Georgien, som tillsammans med extern expertis ska förbereda allt det som krävs inför en Natoansökan.
– Det här är bråttom men det är också viktigt att det görs noggrant. Vi försöker matcha båda de kraven, säger Ulf Kristersson.
Fakta: Nato
Nato (North Atlantic Treaty Organisation) är en transatlantisk försvarsallians som grundades 1949.
Den består i dag av 30 medlemsländer, varav 14 ingick i det forna östblocket. Det senaste landet att ansluta sig var Nordmakedonien som blev medlem i mars 2020.
Nato skapades i syfte att bevara freden i det nordatlantiska området genom att avskräcka från väpnade angrepp mot alliansens medlemmar.
Det finns inga ”överstatliga” militära förband inom Nato, medlemsländernas nationella försvarsmakter utgör de enda militära resurserna.
Kärnan i Nato är artikel 5 som lyder:
"Parterna är överens om att en väpnad attack mot en eller flera av dem i Europa eller Nordamerika ska betraktas som en attack mot dem alla och följaktligen är de överens om att, om en sådan väpnad attack inträffar, kommer var och en av dem /.../ att hjälpa den eller de attackerade parterna genom att omedelbart, individuellt och i samförstånd med de andra parterna, vidta sådana åtgärder som den anser nödvändiga, inklusive användning av beväpnade styrkor, för att återställa och upprätthålla säkerheten i det nordatlantiska området."
Varje medlemsland bestämmer själv över sin egen försvars- och säkerhetspolitik, och har vetorätt vid omröstningar.
Källa: Utrikespolitiska institutet, Nato
