Nu ska elektorerna utse USA:s president

Under pompa och ståt möts elektorerna i USA:s 50 delstatshuvudstäder för två omröstningar: en om landets nästa president och en om vicepresidenten.

– Vanligtvis brukar det vara ceremoniellt, regeltungt och inte så upphetsande, säger Lonna Rae Atkeson, professor i statsvetenskap vid University of New Mexico, till TT.

Men 2020 är inget vanligt år. Donald Trump, som förlorade presidentvalet i november, har utan att lägga fram bevis påstått att omfattande valfusk ägt rum och lämnat in otaliga stämningar till domstol. De har inte varit framgångsrika, men presidenten fortsätter ändå att hävda att det var han själv, inte demokraten Joe Biden, som segrade.

Donald Trump är känd för att gå sin egen väg och han är en sällan skådad maktfaktor inom Republikanerna med sina 89 miljoner följare på Twitter. Det har fått många Demokrater att frukta att presidenten har ett ess i rockärmen inför elektorsomröstningen den 14 december. Det har spekulerats i om Trump kan pressa republikanskt styrda delstatskongresser att utse republikanska elektorer – trots att Biden vunnit där och trots att normen säger att den som vinner majoritetsrösten i en delstat vinner alla dess elektorer (bortsett från i Maine och i Nebraska där elektorerna fördelas proportionerligt i valkretsar).

– Elektorerna är partiproffs och utses ofta genom att delstatens valansvarige tjänsteman ringer upp dem. Men vad händer om två grupper elektorer plötsligt dyker upp för att rösta den 14 december, både republikaner och demokrater, spekulerar Lonna Rae Atkeson.

– Ett sådant läge har vi aldrig haft.

Ett annat scenario som diskuteras är att Trump skulle locka en historisk mängd så kallade trolösa elektorer, sådana som går emot sin partilinje. Men för att ändra valresultatet krävs att 37 Biden-elektorer hoppar av och ställer sig bakom Trump. Detta i ett USA som genom åren totalt haft 90 trolösa elektorer (av de 23 507 som röstat i 58 presidentval), enligt organisationen Fairvote.

– Det brukar vara ett par trolösa elektorer varje år. Vid det förra valet var det hela tio, de flesta övergav Hillary Clinton. Men jag har svårt att se att det skulle ske i omfattningen att det skulle ge Trump Vita huset, säger Rae Atkeson.

Tilltaget har hittills aldrig ändrat en valutgång. Dessutom har det blivit allt vanligare med lagar mot just trolösa elektorer. Högsta domstolen beslutade i somras att delstater som har regler som slår fast att elektorer måste rösta i enlighet med hemstatens valresultat får straffa sådana som ändå röstar efter eget huvud. Den typen av lagar finns nu i 32 delstater men bara 15 av dem straffar eller tar bort en elektor som går emot valresultatet, enligt public servicekanalen NPR.

Det mesta tyder därmed på att elektorerna den 14 december faktiskt utser duon Joe Biden och Kamala Harris till USA:s nästa ledare. Men allt är inte klart förrän den 6 januari, då elektorernas förslutna röster tas upp och räknas av kongressen i Washington DC. Det är då presidentvalets segrare slutligen utses.

Och även där finns en hake. Kongressen kan nämligen ifrågasätta elektorsröster från en delstat, om man misstänker att allt inte gått rätt till. Det kräver dock en anmälan som måste skrivas under av minst en senator och en representanthusledamot och som måste röstas igenom av respektive kammare, enligt amerikansk lag.

– Det är minst sagt ett långskott, men i teorin kan kongressen ogiltigförklara hela staters elektorsröster. Det skulle vara ett väg att stoppa Joe Biden från att få de 270 röster som krävs för att bli president, säger Rae Atkeson.

Men eftersom Donald Trumps anklagelser om valfusk inte fått något gehör och åtminstone representanthuset kontrolleras av Demokraterna (det avgörande senatorsvalet i Georgia hålls den 5 januari) är en sådan utveckling osannolik.

Donald Trumps nuvarande mandatperiod löper ut den 20 januari klockan 12. Kort därefter ska landets 46:e president sväras in, något som på senare tid skett utomhus på kongressbyggnaden Capitoliums trappa.