Oro för att Sverige måste köa för vapenköp

Han pekar på att det är många länder som nu vill rusta upp samtidigt.

– Det är en realitet, är försvarsminister Peter Hultqvists (S) enda kommentar till det.

Även Kristdemokraternas försvarspolitiske talesperson Mikael Oscarsson understryker vikten av att svenska beslut om att beställa krigsmateriel inte dras i långbänk.

Liberalernas försvarspolitiske talesperson Allan Widman är bekymrad.

– Efterfrågan på krigsmateriel ökar nu mycket snabbt och vi har många köpstarka konkurrenter, säger han.

Försvarsmakten har lämnat en önskelista till regeringen över krigsmateriel som är lämpligt för att snabbt rusta Sverige de närmaste åren.

I den redogörelsen varnas för att det kan bli svårt att snabbt få tag på krigsmateriel när många länder nu vill rusta upp. Försvarsmakten varnar för att leverantörer kommer att placera olika beställare i kö.

"Sverige riskerar att hamna långt ned i prioriteringsordningen", skriver Försvarsmakten.

Riksdagspartierna och Hultqvist förhandlade under onsdagen och fortsätter på torsdagen. Det handlar om förstärkningar av det svenska försvaret, i första hand om sådant som kan stärka förmågan redan i år.

– Hoppet om en bred politisk uppgörelse lever fortfarande, sade Allan Widman (L) efter onsdagens överläggningar.

På Försvarsmaktens önskelista finns inköp av drivmedel, livsmedel, sjukvårdsmateriel, reservdelar och ammunition.

Målet är att få till en uppgörelse senast den 15 mars.

Om det går i lås är det tänkt att förhandlingarna ska fortsätta om ytterligare ett, betydligt större, försvarspaket. Det handlar om nya satsningar de kommande åren, utöver de som riksdagen redan beslutat om i försvarsbeslutet för 2021–2025.

Försvarsmaktens efterfrågar bland annat luftvärnsrobotar, jaktrobotar, ett förstärkt kustrobotförsvar och fler bandvagnar.

– Det är en mycket diger lista. Den kommer att kräva att regeringen tar ett rejält tag i skattebetalarnas plånbok, säger Widman (L).

När det gäller försvaret av Gotland nämns ytterligare pansarbandvagnar med granatkastare och förstärkt pansarvärnsförmåga.

– Den här listan inskärper allvaret i att det finns stora brister och nu kommer det svart på vitt, säger Oscarsson (KD).

Det handlar framför allt om att utöka redan lagda beställningar. I den offentliga delen av önskelistan till regeringen nämns dock varken antal eller vad inköpen skulle kosta.

Efter Rysslands attack på Ukraina vill alla fyra borgerliga partier att försvarsbudgeten snabbt ska växa till två procent av BNP redan till 2025, en ökning på minst 30 miljarder kronor. Det är utöver den upprustning som redan finns i innevarande försvarsbeslutsperiod.

Hultqvist utlovade i förra veckan "substantiella" tillskott till försvaret åren fram till 2025.