Nytt DNA-register kan innehålla 100000 personer inom några år

Den nya lagstiftningen som trädde i kraft vid årsskiftet ger polis och åklagare helt nya möjligheter att klara upp brott.

- Lagändringen är mycket bra och effektiviserar de register vi redan har. Detta är bland det största som hänt inom kriminaltekniken under lång tid, anser Tomas Johansson.

- Den här lagen står sig bra i jämförelse med andra europeiska länder och är ett ordentligt grepp för framtiden. Finland har motsvarande lag sedan ett par år tillbaka.

På SKL har förberedelserna inför den anstormning av prov som nu väntar pågått i omkring ett och ett halvt år. Arbetet påbörjades snabbt när det stod klart att lagändringar skulle ske.

De senaste åren har det tagits omkring 5 000 jämförelseprov inom DNA-området i jakten på brottslingar.

Redan i år lär siffran hamna på närmare 60 000 prov för att sedan öka ytterligare till uppåt 100 000 personprover år 2007.

20 nyanställs

Siffrorna visar vilken enorm förändring SKL står inför för att kunna klara detta och omkring 20 personer har nyanställts. Tomas Johansson anser att man är väl rustad även om provsvaren till polismyndigheterna kan ta lite längre tid under de närmaste månaderna.

DNA har revolutionerat hela kriminaltekniken och det har gått i ett rasande tempo.

De första DNA-analyserna på SKL gjordes under åren 1992-93.

Under några år dessförinnan skickades prov till England som alltid varit långt framme med den här tekniken.

Restriktioner

Den första april 1999 blev det tillåtet att införa DNA-register i Sverige. Ett spårregister från brottsplatser och ett personregister som omgärdats av starka restriktioner och därför inte kunnat utnyttjas maximalt. Enbart personer som dömts för brott med mer än två års fängelse i straffskalan har fått registreras.

Exempelvis har personer dömda för stölder, som inte rubricerats som grova, inte kunnat registreras.

Så fort brott av typen stöld, skadegörelse eller bedrägeri klarats upp med hjälp av DNA har allt material förstörts.

Lagen som gällt fram till årsskiftet har varit klart inriktad på grov brottslighet.

- Nu ökar möjligheterna att även klara upp fler så kallade vardagsbrott väsentligt, säger Tomas Johansson.

Fria oskyldiga

Men lika viktigt som att fälla brottslingar är att fria oskyldigt misstänkta.

- Jag skulle vilja säga att det är ännu viktigare att kunna fria oskyldiga. Det finns en enorm styrka i att kunna använda DNA även på det sättet.

Risken finns att brottslingar planterar DNA-spår från andra personer på brottsplatser. Det finns redan sådana exempel.

- Poliserna som gör brottsplatsundersökningarna måste vara observanta på hur olika spår hör i hop. Det är en viktig del i arbetet, säger Tomas Johansson.

Bilar sätts i brand

De kriminellas respekt för DNA-bevisningen märks tydligt, bland annat genom att allt fler bilar som använts vid grova brott sätts i brand för att utplåna alla spår.

Detta gäller framförallt efter grova rån.