Annons
Nyheter

Sjukhus- och begravningsdåd krävde 56 liv

Massmorden på en förlossningsklinik och vid en begravning i Afghanistan krävde 56 liv, uppger regeringen.
Den sköra fredsprocessen i Afghanistan knakar ytterligare i fogarna efter tisdagens attacker.
Talibanerna varnar regeringen i för att de kommer att svara om de afghanska styrkorna slår till mot dem.
Afghanistan • Publicerad 13 maj 2020
En afghansk soldat bär på ett barn efter att beväpnade män angripit en förlossningsklinik i Kabul i tisdags.
En afghansk soldat bär på ett barn efter att beväpnade män angripit en förlossningsklinik i Kabul i tisdags.Foto: Rahmat Gul/AP/TT

President Ashraf Ghani i Afghanistan har lagt ansvaret för tisdagens två blodiga attacker på IS och talibanerna och beordrat afghanska styrkor att återgå till ett offensivt läge och "återuppta deras insatser mot fienden".

Minst 24 människor, däribland minst två spädbarn, mödrar och sjukvårdspersonal, mördades av beväpnade män som gick till attack mot ett sjukhus i huvudstaden Kabul där organisationen Läkare utan gränser driver en förlossningsklinik. Minst 16 personer skadades i tisdagens dåd som utfördes med automatvapen och handgranater, skriver nyhetsbyrån AFP.

Förlöstes under morden

Annons

Mödravårdsavdelningen i Dasht-e-Barchi i Kabul öppnades 2014. Den har 55 bäddar. Läkare utan gränser beskriver i ett uttalande attacken som "avskyvärd" och "vidrig". En kvinna förlöstes under det pågående massmordet, enligt organisationen.

"Medan striderna pågick födde en kvinna barn på sjukhuset. Båda mår under omständigheterna bra", skriver Läkare utan gränser som avbrutit allt arbete på avdelningen efter attacken. Patienterna har evakuerats.

Samma dag mördades 32 personer vid en begravningsceremoni i provinsen Nangarhar i en självmordsattack. Över 130 människor skadades i bombdådet.

Nekar till dåd

IS har tagit på sig dådet mot begravningen. Ingen grupp har ännu tagit på sig massmordet på sjukhuset, men talibanerna nekar till att ha legat bakom någon av händelserna. Samtidigt varnar dem fundamentalistiska rörelsen regeringen för att de är "totalt förberedda" att möta regeringsstyrkorna om de skulle slå till mot dem.

"Från och med nu ska ansvaret på en vidare upptrappning av våldet och dess följder ligga enbart på Kabulregeringens axlar", skriver talibanerna i ett uttalande.

Regeringen har avfärdat talibanernas varning och säger att rörelsen alltid varit inblandad i "våld och krig".

– För att upprätta säkerheten på offentliga platser och att förhindra attacker och hot från talibanerna och andra terrorgrupper, beordrar jag de afghanska säkerhetsstyrkorna att ställa om från aktivt försvarsläge till offensivt läge och att påbörja insatserna mot fienderna, säger Ashraf Ghani i ett tv-sänt tal enligt nyhetsbyrån Reuters.

Ashraf Ghani överger därmed löftet att regeringsstyrkor endast ska agera i försvar mot talibanernas attacker för att kratta vägen till eventuella kommande fredsförhandlingar. Löftet gavs efter en överenskommelse mellan USA och talibanerna som väckte ett svagt hopp om nedlagda vapen i det krigshärjade landet.

"Borde samarbeta"

Sedan avtalet träffades, då talibanerna förband sig att Afghanistan inte ska utgöra en fristad för terrorister i utbyte mot att USA drar tillbaka sina trupper från landet, har talibanerna i princip inte utfört några större attacker i Kabul eller andra städer. Däremot har de anfallit afghanska regeringsstyrkor i flera provinser.

USA vädjar till den afghanska regeringen och talibanerna att se till att fredsprocessen upprätthålls.

Annons

"Talibanerna och den afghanska regeringen borde samarbeta för att ställa förövarna inför rätta", säger utrikesminister Mike Pompeo i ett uttalande enligt AFP.

Fakta: Afghanistan

Afghanistan uppskattas ha 35,5 miljoner invånare, även om uppgifterna är mycket osäkra. Majoriteten av befolkningen – omkring 60 procent – livnär sig på jordbruk och boskapsskötsel.

Landet är en islamisk republik med ett tämligen könssegregerat samhälle, trots att full jämställdhet mellan kvinnor och män ska råda enligt författningen.

Inbördeskrig har rått i princip konstant sedan slutet av 1970-talet och ekonomi och infrastruktur ligger i ruiner.

Sovjetunionens invasion 1979 följdes av ett utdraget krig mellan den kommunistiska regimen och islamistiska mujahedingrupper, stödda av USA. Efter maktövertagandet 1992 vände milisgrupperna snart vapnen mot varandra. Kaoset och krigströttheten beredde väg för den fundamentalistiska talibanrörelsen som inom några år tog kontroll över landet.

Efter terrordåden i USA den 11 september 2001 började USA-ledda styrkor att bomba Afghanistan varpå talibanstyret föll. Försöken att sedan dess bygga upp landet har i stort misslyckats.

Källor: Nationalencyklopedin och Landguiden/UI

TT
Så här jobbar Smålandsposten med journalistik. Uppgifter som publiceras ska vara korrekta och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.
Annons
Annons
Annons
Annons