"Irländsk" Biden framme i Belfast
Joe Biden har kommit till den irländska ön för att högtidlighålla att det har gått 25 år sedan långfredagsavtalet skrevs under.
Avtalet, som ingicks på långfredagen 1998, hejdade den våldsamma konflikt som under årtionden präglade Nordirland, men fortfarande finns krafter som med våld vill försvåra försoning.
– Att freden bibehålls är huvudsaken. Det ser ut som att vi får fortsätta hålla tummarna, sade Biden strax före avfärd från Washington DC, enligt The Guardian.
Rörbomber hittade
Under sen tisdagseftermiddag hittade polis i Creggan utanför staden Omagh fyra rörbomber på en kyrkogård.
Staden ligger inte nära någon planerad rutt för Biden, men blev en väckarklocka för polisen att öka vaksamheten ytterligare efter förra veckans varning för möjliga terrorattacker under påskhelgen.
– Det här är motbjudande handlingar och de ansvariga visar totalt förakt för hela samhället, säger Bobby Singleton, vice polischef i Derry, till Sky News.
Från amerikanskt håll meddelar John Kirby, talesperson för USA:s nationella säkerhetsråd, att man är medveten om den ökade hotbilden, men att den inte kommer att stoppa Biden.
– Presidenten är mer än trygg med att göra det här besöket och ser mycket fram emot det.
Hyllar de nära banden
Polisinsatsen runt Bidens besök är enligt BBC den största i Nordirland på över tio år och den lokala polisen har fått hjälp av runt 300 kolleger från övriga Storbritannien.
Biden möttes på flygplatsen av Storbritanniens premiärminister Rishi Sunak. De två ska på onsdagen möta nordirländska politiska ledare från såväl Irlandsvänliga nationalister som Londonsinnade unionister – men Vita huset betonar att mötet bara är informellt och att Biden inte ska delta i politiska samtal. USA:s president ska sedan hålla ett tal på Ulster University i Belfast.
Under sin resa kommer Biden även att besöka Irlands huvudstad Dublin för möte med president Michael Higgins och premiärminister Leo Varadkar.
Biden ska också hinna med ett besök i Ballina i nordvästra Irland varifrån hans släkt kommer och där avlägsna släktingar fortfarande bor. Han väntas där hålla ett tal där "de djupa historiska banden mellan USA och republiken Irland" ska firas, enligt Vita huset.
Fakta: Långfredagsavtalet
Långfredagsavtalet (Good Friday agreement) ingicks på långfredagen den 10 april 1998. De olika politiska grupperna på den irländska ön enades om en maktdelning tillsammans med Storbritanniens och Irlands respektive regeringar.
Irland lade formellt ned sitt anspråk på hela den irländska öns territorium. Storbritanniens regering flyttade mycket av sin makt över Nordirland till ett nytt parlament i Belfast, stormont.
Alla partier i det nordirländska parlamentet ska representeras i den nordirländska regeringen. Den ska ledas av två försteministrar – en unionist och en republikan. Vissa beslut kan bara fattas med stöd i bägge grupper.
Nordirländarna får välja om de vill vara irländska eller brittiska medborgare eller både och. Landsdelen får också ansluta sig till Irland i det fall det finns en majoritet för detta som avspeglas i folkomröstningar på bägge sidor av gränsen.
Gränsen på den irländska ön ska hållas öppen. Det komplicerades när Storbritannien och Nordirland lämnade EU, som Irland ännu är del av.
Livet i Nordirland har normaliserats steg för steg, men våldet har inte försvunnit helt och den fortsatta fredsprocessen har kantats av kriser.
