Polisen: Rutinerat agerande i skolmordsinsats
En av utredarna bakom rapporten, Johan Höglund från nationella taktiska rådet, konstaterar vid en pressträff att snabbheten var en framgångsfaktor.
Han framhåller också att insatsen bemannats av flera rutinerade medarbetare som har erfarenhet av att arbeta i insatser som rör grova brott. De var utbildade i att hantera det som polisen kallar PDV, pågående dödligt våld.
– Det är också en framgångsfaktor i hur man ska bedöma och prioritera vad som är viktigast just nu, säger Johan Höglund.
Insatsstyrkan dröjde
Utredarna ser även att samverkan med polis, kommun, skola och säkerhetspolisen har fungerat väl. Däremot anser man att den interna kommunikationen mellan insatsens olika delar hade kunnat fungera bättre.
Det tog bland annat 45 minuter efter första larmsamtalet innan den polischef som var i beredskap fick information och kunde besluta om en särskild händelse. Vidare tog det cirka 74 minuter innan regionala insatsstyrkan var på plats.
Det berodde på kommunikationsbrist, men just i det här fallet fick det ingen betydelse, bedömer Jarl Holmström, biträdande chef för polisen i region syd.
"Ett återkommande problem"
Både han och rapportförfattarna ser ett stort behov för polis, skola och socialtjänst att bli bättre på att ringa in potentiella gärningsmän i förväg.
– Det här ett återkommande och väldigt allvarligt problem, säger Jarl Holmström.
I princip varje vecka hanterar polisen underrättelser och information om ungdomar som är potentiella kandidater till den här typen av dåd, uppger han. Just nu pågår en utredning om förändring av sekretesslagstiftningen, som han hoppas ska mynna ut i att personal inom skola, socialtjänst och sjukvård i vissa fall ska bli skyldiga att informera polisen om sådana misstankar.
– När vi inte känner till någonting så vet vi inte heller vad vi ska eftersöka.
"Ett trauma"
Utredningen konstaterar även att polisen tillsammans med andra samhällsaktörer bör ta fram ett stöd för hur man ska agera vid händelser om pågående dödligt våld samt var olika aktörer kan vända sig om man känner oro för en elev.
Petra Stenkula, chef i polisområde Malmö, säger att händelsen inneburit ett trauma för hela Malmö.
– Det finns alltid saker att förbättra i en så här stor och komplex insats, säger hon.
Fakta: Tidpunkter under insatsen
17.12 Larmet inkommer.
17.18 Polis på plats.
17.21 Gärningsmannen grips.
17.23 Händelsen dokumenteras som "pågående dödligt våld" (PGV).
Efter 45 minuter - Information vidarebefordras till polischef.
Efter 50 minuter - Polischef beslutar om "särskild händelse".
Efter 74 minuter - Regionala insatsstyrkan larmad.
19.51 Lokalerna genomsökta och man konstaterar att det inte finns fler offer eller gärningsmän.
Fakta: Tidpunkter under insatsen
Dådet på Malmö latinskola inträffade vid skoldagens slut den 21 mars 2022. Två lärare attackerades och fick så svåra skador att de avled.
En 18-årig man anhölls senare under natten. Motiven till morden ska vara att gärningsmannen känt sig missanpassad. De två lärarna valdes ut av en slump.
Malmö tingsrätt dömde 18-åringen till livstids fängelse. Två lagändringar på kort tid gjorde det möjligt för tingsrätten att döma 18-åringen till ett historiskt hårt straff i förhållande till hans ålder.
Efter en lagändring 2020 döms nu allt fler till livstid i Sverige och efter ytterligare en lagändring vid årsskiftet sänktes gränsen för vem som kan dömas till livstid från 21 till 18 år.
Han dömdes också till att betala totalt cirka en miljon kronor i skadestånd till de mördade lärarnas efterlevande.
Hovrätten fastställde tingsrättens livstidsdom den 19 december. Rätten ansåg att de förmildrande omständigheter som finns inte påverkar livstidsdomen eftersom 18-åringen gjort sig skyldig till två mord, som var för sig har högt straffvärde.
18-åringens advokat har meddelat att domen kommer att överklagas till Högsta domstolen.
