Så kan Trump klamra sig fast vid Vita huset
En vecka har gått sedan konfettin regnade över en lycklig Joe Biden som utsetts till segrare i USA:s presidentval. Drygt en och en halv vecka efter valet har demokraten Biden 306 elektorsröster – det krävs 270 för att vinna.
Men Trump vägrar att erkänna sig besegrad. Han tiger och tillsätter lojalister på nyckelposter inom försvars- och justitiedepartementen. Via Twitter framhärdar presidenten med påståenden om valfusk och hans kampanj har – utan bevis och utan framgångar – lämnat in stämningar mot det "riggade valet" i ett antal delstater.
– Man har alltid rätt att pröva ett valresultat i domstol. Men i princip alla fall har avvisats hittills, eftersom Trumpkampanjen saknar bevis, konstaterar Goldford, som är professor i statsvetenskap vid Drake University i Iowa.
Enorm maktfaktor
Ändå växer oron bland Joe Bidens anhängare. Övergångsprocessen kommer inte i gång, demokraten har stängts ute från underrättelsedragningar och får inte tillgång till de federala resurser en tillträdande president ska ha. Men den kanske största rädslan är att Donald Trump har en slug plan för att klamra sig fast vid Vita huset.
Donald Trump och hans familj är en enorm maktfaktor inom Republikanerna. Över 72 miljoner amerikaner röstade på presidenten och han har 89 miljoner följare på Twitter. Trumps båda söner, Don Jr och Eric, har de senaste dagarna gjort hotfulla utspel om att partikamrater med framtidsambitioner bör rätta in sig i ledet och stödja påståendena om valfusk. Flera högt uppsatta republikaner, som senatens majoritetsledare Mitch McConnell och utrikesminister Mike Pompeo, har gjort det.
Strunta i folkets röst?
Den yttersta farhågan för Demokraterna är att denna Trumpmärkta makt påverkar elektorskollegiet. USA har som bekant ett komplicerat valsystem där väljarna i de olika delstaterna röstar på elektorer som i sin tur voterar fram presidenten.
Normen är att elektorerna speglar majoritetsrösterna i en delstat, men detta är just en norm, noterar Lonna Rae Atkeson, professor i statsvetenskap och valexpert, vid University of New Mexico.
– På flera platser har delstatsstyrena möjlighet att ta över rätten (att utse elektorer), sade hon nyligen vid en briefing som TT deltog i.
Så skulle då republikanska delstatsstyren i stater där Joe Biden vunnit kunna strunta i folkets röst och ändå utse republikanska elektorer som röstar fram Donald Trump? Scenariot är inte omöjligt.
– Vi vet helt enkelt inte. Det vore ett extremt agerande, säger Goldford.
– I sådana fall befinner vi oss i ett grundlagsmässigt ingenmansland, inför en konstitutionell kris.
Köttätande blomma
Sker något sådant lär Demokraterna slå bakut och stämma delstaterna, processer som sannolikt går till Högsta domstolen. Där har Donald Trump just tillsatt sin tredje domare.
Högsta domstolen hade ett parallellt fall i somras. Då beslutades att delstater som har lagar som slår fast att elektorer måste rösta i enlighet med hemstatens valresultat får straffa så kallade "trolösa elektorer", som ändå röstar efter eget huvud (det har skett några få gånger de senaste decennierna och aldrig påverkat ett presidentvals utgång).
Lagar mot "trolösa elektorer" finns i 32 delstater, men bara 15 av dem straffar eller tar bort en elektor som går emot valresultatet, enligt public servicekanalen NPR. I de övriga skulle, åtminstone i teorin, delstatsstyren kunna utse elektorer som röstar tvärs emot folkets vilja.
– I nuläget undrar jag var republikanerna finns som säger ifrån, de som sätter grundlagen före Trumpismen, suckar Goldford.
– Det är partiet som möjliggjort det här. Trump är som den köttätande blomman i "Little shop of horrors" och Republikanerna har matat honom.
Galenskap nya normala
TT: Finns det någon annan laglig väg för Trump att hålla sig kvar i Vita huset?
– Egentligen inte, om inte en stämning i någon vågmästarstat plötsligt går hans väg. Konstitutionen säger att Donald Trumps mandatperiod är slut den 20 januari klockan 12.00, det kan inget ändra på.
TT: Hur sannolikt är det att delstatsstyren faktiskt utser republikanska elektorer även om väljarna röstat demokratiskt?
– Det kan jag inte svara på. Galenskap är det nya normala här och många politiker är rädda för Trumpanhängarna, en grupp som fostrats av kabel-tv och sociala medier.
Fakta: De kommande stegen i USA-valet
8 december: Kallas i USA för Safe Harbor Day. All rösträkning och fastslagning av resultaten ska vara klart i delstaterna och elektorerna utses.
14 december: Medlemmarna i elektorskollegiet möts i delstatshuvudstäderna för att formellt rösta på en president och en vicepresident.
6 januari: Representanthuset och senaten möts för att räkna elektorsrösterna.
20 januari: Den avgående presidentens mandatperiod löper ut klockan 12. Kort därefter svärs den nye presidenten in.
Fakta: De kommande stegen i USA-valet
USA:s presidentval avgörs av elektorer, de ombud som väljarna i de 50 delstaterna utser när de går och röstar på valdagen. Totalt finns 538 elektorer, minst 270 krävs för att bli president.
Den kandidat som får flest röster i en delstat brukar enligt normen få alla elektorsröster där (bortsett från i Maine och i Nebraska där elektorerna fördelas proportionerligt i valkretsar). Det betyder att vinnaren inte nödvändigtvis får flest röster totalt i landet. 2016 fick demokraten Hillary Clinton 2,9 miljoner fler röster än republikanen Donald Trump – men Trump vann ändå valet.
En delstat har lika många elektorer som den har representanter i kongressen (det vill säga antalet representanthusledamöter plus de två senatorerna), ett antal som i sin tur avgörs av delstatens folkmängd. I presidentvalssammanhang har dessutom huvudstadsområdet DC tilldelats tre elektorer. Den största delstaten är Kalifornien med 55 elektorer, därefter följer Texas med 38 och New York med 29. Störst bland de mycket jämna så kallade vågmästardelstater där det pendlar mellan republikansk och demokratisk majoritet och där valet i realiteten avgörs är Florida, som liksom New York har 29 elektorer, samt Pennsylvania (20), Ohio (18) och North Carolina (15).
Elektorssystemet är omdebatterat. Dess försvarare säger att det garanterar att mindre och glest bebodda delstater får inflytande. Dess kritiker menar att det är odemokratiskt eftersom den kandidat som får flest antal röster inte alltid vinner.
Källa: Real Clear Politics och Politico
